bellabuss

Tänker ni ofta på den tid som går förlorad.
Ena stunden så sitter hon och jollrar på golvet och sen helt plötsligt så tar hon studenten.

Jag satt och tänkte igår på just detta.
Denna tiden som jag har med Lava nu kommer jag aldrig att få igen, hon blir bara större och äldre och min lilla bebis är snart en stor flicka. Jag kan inte låte bli att bli lite ledsen över detta. Jag vill ha henne i min famn, jag vill vagga henne till sömns inte bara nu utan alltid.

Livet är så skört, det vet man nu när man själv har barn. Omedvetet så tänker man hela tiden på alla risker. Innan jag somnar för natten så är det sista jag tänker: Låt aldrig nåt hända min lilla flicka!
Hur man kan gå vidare med sitt liv om nåt gud förbjude skulle hända.....det vet jag faktiskt inte. Jag kan inte föreställa mig ett liv utan Lava.
Just nu så ligger hon och andas så lätt i sin säng, trygg, säker och otroligt otroligt älskad.

Hon är min sol
Hon är luften som jag andas
Hon är fjärilen i min mage som flyger
varje gång hon ler mot mig
Hennes ögon glittrar och säger
Jag älskar dig mamma
Hon får mig att må bra, att le, att skratta
Hon är allt
Hon heter Lava







Jag älskar dig tjejen!!!