bellabuss

Min hjärna är rätt tom just nu. Jag sitter i min fåtölj och bara tittar ut över vardagsrummet. Jag tittar men ser ändå inget.

Har ni varit med om att blicken bara fastnar. Du kan inte titta bort men du tittar ändå inte på nåt specifikt.

 

Detta händer rätt ofta nu för tiden. 

Jag kan sitta och prata med någon och sen bara försvinner jag ett tag. Jag ser att personen pratar med mig men jag hör inget. Eller så hör jag men hjärnan registrerar inte det. 

När jag väl "kommer tillbaka" så vet jag inte vad han/hon har sagt. 

Kännu jättedumt för det verkar ju som att jag inte bryr mig om vad denne har att säga....ledsen men jag kan inte hjälpa det.

Så om ni pratar med mig och jag verkar lite frånvarande så vet ni varför.

 

Ikvälö har jag tänt ljus i hela lägenheten, känns riktigt mysigt. 

Ljus har en lugnande effekt på mig.

Jag kan sitta och titta på ett ljus väldigt länge...bara studera lågan. 

Det låter väldigt flummigt jag vet...men man är ju i nuet när man gör det.

Jag jämför ljuset med livet. 

En liten vindpust sen är lågan släckt.

Så skör men ändå så mäktig.

En liten låga kan skapa en stor eldsvåda...på ett ögonblick. 

Tänk att nåt så skört kan vara så mäktigt!!

 

Mina kära vänner...ett visdomens ord!!

Lita alltid på din intuition, alltid!!!

 

Kram på er!!!