bellabuss

Det gör ont i magen. 

Smärtan fixerar sig vid ett och samma ställe hela tiden.

Jag känner efter, tänker efter!!

Ska jag vänta? 

Ska jag åka in till sjukhuset?

Jag läser varningstexten igen från medicinasken, det står ju visserligen att man ska uppsöka läkare om symptomen uppstår.

Men samtidigt vet jag att dom antagligen inte kommer göra nåt....Martin är ju inte där.

Det är bättre att vänta till på måndag...tror jag.

Jag frågar mig själv, orkar jag med mer skit?

Orkar jag med mer negativa saker?

Jag vet inte om jag ska vara ärlig.

Biverkningar från mediciner är ovanligt men det förekommer.

Jag önskar bara att jag kunde få vara en av dom som aldrig behövde känna nåt, knappt märka att jag åt några mediciner.

Tyvärr är verkligheten en annan sak.

Jag känner efter lite till.

Känner att mitt ben fortfarande känns konstigt efter sprutan jag fick.

Ska det kännas så???

Så har det inte känts dom andra gångerna.

Varför måste jag ha den där oron i mig?

Varför exploderar den vid minsta lilla sak?

Ibland känns det som att den äter upp mig...bokstavligt talat.

 

Imorgon är en ny dag, en bättre dag.

Imorgon tar jag nya tag.

På måndag är det återigen dags för ett besök på sjukhuset.

Men jag fixar det med....det gör jag alltid.

 

God natt!!