bellabuss

Dagarna rullar på. Jag vill inget annat än att bara börja jobba. Komma in i rutinerna igen.

Tiden går så så långsamt.

 

Idag va jag ute och gick en lång runda, det blev en mil. 

Efter 1 timme och 40 min va jag hemma igen. 

Det va skönt att vara ute och gå, rensa tankarna. Imorgon ska jag cykla hem till min bror. 

Allt för att få tiden att gå. 

 

Det känns hemskt att behöva känna så. 

Livet är så kort egentligen, jag vill inte leva och känna att jag snabbspolar genom det.

Jag vill egentligen leva varje dag fullt ut.

Frågan är: varför gör jag inte det då? Vad är det som hindrar mig?