Se tillbaka



Vad hände med tiden?
Vart tog den vägen?
Varför känner jag plötsligt en känsla av sorg och förlust när jag tittar på den här bilden?
Kanske för att jag har förlorat den tiden.
Den är borta och jag kan aldrig få tillbaka den.
Jag vill vrida tillbaka klockan och leva ut reprisen på ett sätt som jag inte kunde då.
Jag vill sätta mig i en tidsmaskin och åka tillbaka 4 år....leta upp mig själv och skaka om den förvirrade naiva människa som står framför mig.
Jag vill se in i ögonen på mig själv och förklara hur viktigt det är att leva i nuet.
Att ta vara på den här tiden...den kommer aldrig igen.
Tänk om jag visste då vad jag vet nu.
Hur hade mitt liv sett ut då?? 

Jag blir väldigt stressad emellanåt....när verkligheten kommer ikapp.
När jag åter igen inser att en dag kommer allting ta slut.
Det är den tanken som får mig att vilja leva varje dag fullt ut.
Det är oxå samma tanke som får mig att falla ner i den där mörka gropen.
Det är en balansgång.
En dragkamp.

Jag vill ta vara på så mycket.
Så mycket att jag till slut bara sitter och stirrar ut i tomma intet.
Jag vet inte var jag ska börja.

Bussen vibrerar metodiskt när jag rullar framåt på vägen.
Ögonen är trötta.
Klockan närmar sig det magiska klockslaget 00.00.
Bussen är tom, öde.
Det är bara jag och mina tankar....dom är många.
Min blick drar sig uppåt.
Den fastnar på månen....stor och vacker.
Den ler sitt bländande leende i den mörka natten.
Mina tankar tystnar....shhhh!!!
Jag stannar till vid vägkanten...känner hjärtat slå hårdare.
Den alltför välbekanta känslan sprider sig i kroppen.
Frustration och hjälplöshet.
Jag tar av mig jackan och öppnar fönstret i ett desperat försök att stoppa det som nu kommer.
En liten stund senare rullar bussen igen.
Huvudvärken kommer som vanlig och tar över efter "attacken".
Denna gången hade jag tur.
Denna gången var jag ensam.
Denna gången hade jag möjlighet att kunna stanna bussen.
Men nästa gång.....turen är inte alltid på min sida.

Månen ler mot mig...lovar att allt kommer bli bra.
Jag väljer att tro, hoppas.
Det känns bättre då.

God natt!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0