bellabuss

Vissa dagar är hjärnan bara helt enkelt inte med.

Jag har kört några turer nu och skulle upp till rastlokalen och hålla paus.

Väl där inser jag att mina nycklar är borta.

Jag försöker tänka efter var jag kan ha lagt dem och inser att dom antagligen sitter kvar i mitt klädskåp på jobb.

Tröttheten kommer över mig.

Inte för att jag har glömt nycklarna...nej, för att jag blir påmind om att jag inte fungerar som jag gjorde innan.

Det blir så tydligt vissa dagar bara.

 

Nu sitter jag nere på espressohouse och håller min paus istället.

Njuter av en sojalatte och en banan.

 

Vädret har varit helt underbart idag.

Trots detta har jag ändå en klump i magen.

Illamåendet pockar på mig och vill att jag ska ge efter.

Oron är roten till allt det onda.

Den går bredvid mig...håller jämna steg.

Ibland tror jag att jag har skakat av mig den men den hinner ändå alltid ikapp.

 

Nackdelen med att köra buss är ju att man har väldigt mycket tid på sig att tänka.

Såklart är man uppmärksam på trafiken och allt som hämdet runt omkring....men när JAG kör så slår jag på autopilot liksom.

Då försvinner jag in i tankarna.

Jag resonerar, argumenterar och visualiserar.

Detta är utmattande!! 

När arbetsdagen har nåt sitt slut är resultatet en dundrande huvudvärk.

Jag kan inte låta bli att tänka 

"När ska detta gå över, när ska jag slippa detta".

 

Svaret äger bara framtiden.