bellabuss

Det enda jag hör är Lavas andetag bredvid mig.

En motorcykel långt långt borta.

Blodet som susar i mina öron.

Snart somnar jag, men innan jag gör det vill jag reflektera lite.

Skolan är slut, första året är avklarat.

Det är bitterljuvt kan jag tycka.

Skönt att man kan lägga det bakom sig och typ stänga av hjärnan ett tag. 

Den bittra smaken kommer ändå nu när allt är över...den vill inte riktigt släppa.

Den stressen som man har byggt upp under en tid kan man bara inte förvänta att den ska magiskt försvinna.

Jag kommer anstränga mig för att varva ner nu ordentligt när vi åker iväg.

Bara vara, äta god mat, bada, vara med barnen kanske till och med träna lite med pappa.

Värmen kommer göra mig gott.

Imorgon är det jobb, känns sådär.

Hade hellre varit hemma och packat det sista så jag är klar sen.

Men man kan inte få allt här i världen...inte ens 100000 kr så jag kan slippa oroa mig för pengar hela tiden.

Man lever inte ett rikt liv som student ska jag säga dig.

Men nu när jag kommer tillbaka från Turkiet så ska jag jobba jobba jobba.

Barnen får ursäkta mig men jag måste ha inkomst.

Nu sluter sig mina ögon.

Sov så gott där ute och va rädda om varandra.