Pendling...

Ögonen är fästa på skärmen. 

Tummarna rör sig fort över skärmen.
Någon enstaka lyfter blicken som för att kontrollera att denne är på rätt plats.

En kille springer och nästan hoppar in genom dörrarna, han tittar sedan på skärmen i taket som hånfullt visar att det är hela tre minuter till avgång.
Han sväljer, försöker hitta tillbaka till sin normala andningsrytm.

Damen med den fina dyra väskan kliver in i vagnen. 
Hennes blick sveper över stolarna, hon vill INTE behöva dela sin plats med någon. 
Till slut hittar hon vad hon söker.
Hon lägger systematisk sin väska på sätet bredvid sig, hennes försäkran om att ingen objuden ska ta upp hennes lediga säte bredvid.

Småkillarna fnissar tyst, de tittar på småtjejerna lite längre bort. 
Trånande blickar som besvaras med irriterade ögon och några djupa, högljudda suckar. 
Tjejerna uppskattar tydligen inte deras lockrop.

Jag sluter ögonen och lyssnar.
Fingrar som knappar frenetiskt på ett tangentbord.
Någon som hostar till några gånger. Ett resultat av det där goda men ack så varma kaffet.
Någon spelar hög musik i hörlurarna, tror det är Mollys nya singel "rygg mot rygg".

Plötsligt väcks jag ur min tillfälliga dvala, en röst brummar ett tydligt GOD MORGON.
Jag sneglar lite försiktigt och ser att en man precis klivit in i vagnen.
Han har buskigt skägg och glada snälla ögon.
Man kan ana ett leende där inne bland allt hår.
De flesta tittar upp från sina mobiler och nickar instämmande som för att bekräfta hans plötsliga påstående. 

God morgon...hmm ja jag vet inte men okej kör till. 

Nu kommer vi till det roliga. Denne glada man full av energi och ja...lite annat börjar sakta men säkert röra sig bak i vagnen. 
Han går förbi en ledig stol...en till.
Sen stannar han och vänder sig mot personen som nu möter hans blick.

Det är den fina damen.
Hon tittar på honom och sedan ner på sin väska och sedan upp på honom igen.
Han ler men säger ingenting...man kan se att han njuter av hennes nervösa blick. 
Han har gjort detta tidigare.
Valt ut sitt offer, den som ser mest prydast ut.
Det går 1 väldigt lång minut innan kvinnan uppenbarligen besvärad tar bort sin väska.
Hon vänder blicken ut mot fönstret.
Mannen sätter sig lite onödigt högljutt och brer ut sig lite extra.
Han skrattar lite tyst för sig själv, han är nöjd.

Vagnen rycker till och börjar sedan rulla ut från stationen. 
Ögonen har nu återigen vänts tillbaka till skärmarna.
Fingrarna knappar igen på tangentbordet och jag sluter åter igen mina ögon.

God morgon på er 😁



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0