Samtalet

Jag hade ställt klockan och den ringde 08.25 som bestämt.
Efter 5 min så slog jag numret till specialist sköterskorna. 
Jag förklarade hur det kändes och hur länge jag känt så.
Sköterskan kollade mitt personnummer och sedan tog det inte så lång tid innan hon tog ett beslut om att informera Martin.
Hon skulle återkomma med en tid till mig på måndag eller tisdag. 
Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till effektiviseringen. 
Att allt gick så snabbt.
Hon behövde inte speciellt mycket info innan hon fattade beslutet. 
Det gör att jag börjar tänka i andra banor.
Varför får jag en tid direkt? 
Är det vanligt att folk ringer in och berättar detta? 
Återfall??

Jag hatar detta! Denna känslan! 
Allt detta tillsammans med det som hände idag gör att när kvällen/natten nalkas så är man inte så värst tuff.
Då känner man sig rätt liten.
Men...som dom säger....det sista som överger en är hoppet.

Jag försöker verkligen att se det positiva, vara optimistisk. 
För det hjälper inte mig att sjunka ner i ett hål. 
Det hjälper inte flickorna.
Jag gör ett val, jag väljer att tänka positivt.

Imorgon är en ny dag, en ny dag av plugg. 
Ta vara på de dagarna du blivit given...du får aldrig tillbaka dom. 

🙏🏼😿✨⭐️

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0