bellabuss

Barnen är sminkade och kostymerna är på.

Dom springer glatt mot skolan och en dag full av äventyr.

Jag ser på dem, deras glädje, deras glittrande ögon.

Ett ögonblick av total lycka sveper förbi mig, sen försvinner det igen. 

Då är jag tillbaka i verkligheten igen...där allt är annat än roligt.

Jag vill inte låta negativ en fin fredag som den här men alla tankar som bubblar inom mig gör sig hörda.

Det är kanske svårt för er att förstå, men den har sjukdomen för med sig så jäkla mycket skit. Även efteråt, även när livet fortsätter i 190 km/h. 

Det har varit skönt att slippa tänka på det, det har det verkligen. 

Jag ska försöka få klarhet i situationen så fort som möjligt så jag kan släppa det sen. 

Så jag kan begrava dessa känslorna och tankarna än en gång.

För jag VET att det antagligen inte kommer vara nånting och det är jag väldigt tacksam för. 

Jag tar hand om min kropp, gör allt för att jag ska ge den de allra bästa förutsättningarna för att bekämpa dessa krig.

Så nu är det jag som måste be om hjälp, nu förlitar jag mig på min starka kropp, mitt fantastiska sinne....min tro om att allt kommer ordna sig och att universum ger tillbaka det vi ger den.

Jag är nu på väg mot Malmö och min sista examination i den nuvarande VFU kursen. 

Sen ska jag hem och spendera en kväll med mina älsklingar ❤️ mitt allt här i livet.

Gör ont i mig att veta att vissa i min närhet inte kan få möjligheten att göra detsamma. Att rättigheten som förälder har tagits ifrån dem, helt fruktansvärt när jag vet hur mycket kärlek som personen har för sina barn. 

Men kampen är inte förgäves, den kommer att betala sig i slutändan ❤️

Ha en fin dag 🌸