Små versioner av oss själva

Våra barn.
Våra avbilder.
Dessa oskyldiga små liv.
Dom formar vi till antingen En bättre version av oss själva eller en sämre....vad väljer du? 

Hur vi lever, hur vi pratar och hur vi ser på våra medmänniskor är det som våra barn ser.
Det är våra värderingar, våra fördomar som dom kommet till skolan med.
Det är våra rädslor som vi implementerar i dom,

När jag ser att mina barn gör något som är fel, säger något dumt så MÅSTE jag agera.
Det är mitt ansvar eftersom det är jag som har misslyckats då.
Har jag inte varit tillräckligt tydlig i mina förväntningar på dom, så är det mitt fel...inte deras.

Jag kan välja att "ta det sen" eller att tycka "det va nog bara en engångshändelse". 
Jag kan välja att sopa allt under mattan.
Men vem är det jag hjälper då? 
Vem är det jag sviker? 

Jag kan bara tala för mig själv ( och för Viktor i den här frågan) när jag säger att våra barn kommer ALDRIG någonsin titulera sig som en mobbare. 
Dom kommer lära av oss och vår syn på medmänsklighet och dom kommer bli två helt fantastiska människor. 
För jag och Viktor värderar dom högst här i livet.
Dom är vårt allt, dom är vi.
Vi är dom och vi är stolta över deras nyfikna, oskyldiga små hjärnor.
Vi väljer med omsorg vad vi fyller de hjärnorna med och förhoppningsvis kommer det är visa sig sen.

Tänk på vad ni säger, tänk på vad ni gör.
Era barn är era avbilder.
Så om dom gör något fel, beter sig illa....så ta en titt i närmaste spegel, först där börjar förändringen. 
Är dom positiva lyckliga små individer som bubblar av skratt, klappa dig då på axeln och njut, det är din förtjänst ❤️

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0