bellabuss

22.00

Jag är trött.

Huvudet svamlar av statistik begrepp,

Imorgon kommer domen om jag klarade tentan eller ej. Med tanke på att jag redan pluggar vidare så har jag redan förberett mig på att inte klara den. 

Det är okej!! Jag kommer vara bättre förberedd denna gången.

Emma va här idag, vi pluggade, skrev, letade artiklar, analyserade m.m. 

Sen när hon åkte hem så tog jag på mig regnrocken och promenerade ner till skolan för mötet med Novas lärare. 

Det va produktivt och jag gick därifrån med en bra känsla.

Imorgon bär det av till jobb,

Jag ska jobba i Ängelholm igen. Det va riktigt Nice att köra där i helgen. Får se om det är lika lugnt imorgon. 

Nu säger jag god natt 🌟 ligger just nu i soffan men ska försöka hitta motivationen för att gå upp och lägga mig.

Det är svårare än ni tror 😉

Dom säger att mod är när du är livrädd för att göra något men ändå gör det.

Det är lite av en tanke som kommer då och då. 

När jag begrundar alla val jag gjort som har lett mig hit där jag är idag. 

Många av dom va jag precis det...livrädd. 

Osäker på om det va rätt eller fel, var jag skulle hamna eller vem jag skulle träffa.

Men jag gjorde det ändå. 

Ibland känner jag att modet sviker mig, då fegar jag ur.

Det är demonerna inom mig som får luft, viskar i mig....att det är farligt, att jag inte klarar det.

Oftast lyssnar jag inte, men dom är ändå där...alltid, viskar, manipulerar.

Just nu ligger osäkerheten på om jag verkligen kommer klara min nya kommande karriär.

Om jag ska överge det jag vet och kan, eller om jag ska stanna kvar i tryggheten.

Det är bara jag som har svaren.

Jag försöker hitta inspiration i poddar och tidningar. Hitta en balans inom mig, 

Allt detta medan livet fortfarande försätter, utan paus.

Alla åtaganden är fortfarande där, ska tas itu med. 

Bromsa inte in, bara fortsätt framåt. 

Eller?? 

Det va iskallt när jag skulle lägga mig. 

Klockan visar 03.16 i skrivande stund. 

Jag va trött, är inte längre. 

Ska försöka sova ändå. 

I huvudet snurrar planer på morgondagen, träning, jobb, plugg. 

En dag i taget, det är allt jag kan ta. 

Samtidigt måste jag planera för alla kommande event. 

För det fixar inte dig själv. Någon måste ta tag i det, denne någon har jag krönt mig själv till under många år nu. 

Jag kan inte klaga, jag har någonstans valt det själv. 

Jag vet ju att det blir gjort om jag gör det själv....eller vet jag egentligen det. 

För jag prioriterar saker, jag planerar...men jag skjuter oxå saker framför mig. 

Som min födelsedag till exempel. 

Jag tänker nog minst 20 ggr om dagen att jag ska börja planera datum, mat m.m. Men ändå händer det inget.

Det är typiskt mig, att när det handlar om mig själv så är det plötsligt inte lika viktigt. 

Men ja, jag ska ta tag i det. Kanske imorgon. 

Jag pratade med Lava idag, fick gästlistan till hennes barnkalas. Hon har bestämt sig för Tropikariet igen. Så jag tänkte sätta mig imorgon och boka in datum och skriva inbjudningskort. 

Ikväll har jag jobbat i Ängelholm. Det va så lugnt och skönt. 

Jag fick köra elbuss, lyx i mina ögon. 

Inte många resenärer så det flöt bara på. 

Visst jag va trött nu på slutet men ändå med en avslappnad känsla. 

Jag ska tillbaka imorgon, köra lite till. Sen hade jag fått två körningar nästa vecka oxå. 

Lite dumt egentligen eftersom jag tänkte ta lite kompledigt, men nu vill jag ju köra i Ängelholm så, ja jag får ta ledigt nån annan dag. 

På måndag har jag bokat in ett möte med Novas lärare. Vi ska prata lite om nationella prov och stressen som det medför. 

Nova har tillräckligt mycket att kämpa med, och detta kändes som övermäktigt för henne. Eller iallafall när jag pratade med henne. 

Jag kunde se stressen i hennes ögon, höra det i hennes röst. 

Hon har redan bestämt sig för att hon inte kommer klara det och det gör så ont i mig att höra henne säga så. 

Hon är min lilla kämpe och visar varje dag hur hon klättrar upp för sitt eget berg av osäkerhet. 

Jag vill hjälpa, putta på henne...men hon måste ta stegen själv. 

Vi kommer hjälpa henne så gott vi kan, och vi ska börja med att få upp hennes tilltro till sig själv. 

Det är svårt för mig att relatera till skolproblem, eftersom jag gled genom skolan. 

Jag behövde aldrig anstränga mig. 

Nu får inte alla den turen, och det gör väl inget. Det är bara att man måste anstränga sig lite mer bara. 

Problemet jag ser är att det jobbiga här är att prioritera läxor framför kompisar. Den svider i Novas ögon. 

Men vi får vara lite bestämda där, i slutändan kommer hon att tacka oss.

Nu är det dags att sova. 

Klockan har hunnit blir 03.31. 

Ingen klocka ringer imorgon. Mobilen är satt på ljudlöst så jag kan optimera mina djupsömnstimmar.

Så god natt och sov gott 🌟

För att dom två är mitt allt.

För att dom gör mig till världens stoltaste mamma. 

För att jag älskar mina flickor mer än livet själv. 

❤️❤️❤️

Nova stod och tittade ut genom dörren medan jag tog på mig skorna. 

Vi va på väg till tandläkaren. Nova hade två gropar i sina kindtänder fick vi veta under hennes första tandläkarbesök. För att det inte skulle bli några hål så ville dom fixa hennes kindtänder. 

Så nu skulle vi tillbaka dit. 

Nova va lugn som en filbunke, hon trallade på när vi gick in i väntrummet. 

Efter en stund kallade dom in oss.

Tandläkaren berättade för Nova (och mig) att dom skulle lägga en bedövning på henne, med spruta. 

Nova sa ingen, bara nickade och såg allmänt glad ut. 

Hon berättade att hon inte ville lägga bedövning på båda sidorna eftersom Nova bara va 9 år. Så vi skulle eventuellt behöva komma tillbaka och fixa den andra tanden senare. 

Tandläkaren va lite förvånad över att Nova inte sa nåt utan bara va glad. Hon va inte orolig eller rädd. 

Så när tandläkaren började borra så slutade och hela tiden för att försäkra sig om att Nova inte hade ont. 

Varje gång sa Nova att det gick bra och log med munnen full av papper och redskap. 

Efter ett tag sa tandläkaren att hon ville titta på andra sidan. Hon föreslog att hon kunde slipa lite lätt för att få bort så mycket som möjligt. Men då skulle detta ske utan bedövning. 

Nova nickade och mumlade att det gick bra. 

Jag sa till henne att hon skulle hålla mig i handen och krama den ifall det gjorde ont, så kunde jag säga till tandläkaren att sluta. 

Man märkte att tandläkaren va fundersam, eftersom Nova fortfarande vid detta laget va glad. 

Men hon började borra, samma sak som innan så slutade tandläkaren hela tiden och försäkrade sig om att Nova inte hade ont.

Hon sa vid ett tillfälle:

- är du SÄKER på att du inte har ont?? 

Nova sa nej! 

Så när vi va klara så hade Nova lagat BÅDA tänderna därav en utan bedövning. 

Jag kunde inte vara stoltare ❤️❤️❤️

Innna vi gick sa tandläkaren till mig: 

- jag möter många barn i mitt yrke och detta har jag nog aldrig varit med om. Din dotter är så lugn och trygg, det glädjer mig att se. 

Jag växte nog 5 cm där och då 🥰😁

Kallt, regnig. 

Ansiktet är täckt av tusentals små vattendroppar när väl kommer fram till stationen. 

Jag cyklade idag, ville inte chansa då tiden va knapp. 

Men det resulterade i att jag såg ut som en dränkt katt när jag kom fram. 

Idag har vi opponering, en del av denna kursen. Sen ska vårt arbete/text lämnas in på fredag. 

Vi har kommit rätt långt så det känns helt okej. Dock blir det ingen vila ändå. Jag satt igår och skrev ner alla 200 begrepp som vi ska lära oss. Ja detta är då till den kommande omtentan. Jag är rätt säker på att jag inte klarade den så nu får jag lägga i en extra växel och tokplugga till nästa tillfälle. 

Idag ska jag skriva ner alla instuderingsfrågor oxå, bearbeta dom en efter en.

Just detta ämnet kräver att man har en fördjupad förståelse för vetenskapsteorier och metodologi. Jag ska kunna sätta in det i ett användbart sammanhang för att överhuvudtaget kunna förstå detta. 

Sen har vi den underbara statistiken som nu blir aningen mer avancerad (som att det inte va krångligt nog förra gången). 

I kväll ska jag oxå på styrelsemöte. Hoppas att vi blir klara i någorlunda tid idag. 

Vill gärna läsa lite med tjejerna innan dom ska lägga sig. Vi är snart klara med vår högläsningsbok så nu börjar det bli riktigt spännande 😊

Jag tror inte att jag kommer hinna träna nåt idag. 

Det får isåfall bli ett pass där hemma. Jag har för mycket att göra. 

Igår körde jag ett helkroppspass på gymmet. 

Det känns i mage och rygg idag. 

Hoppas ni får en fin dag trots det tråkiga vädret 💦 

Hej så länge 

Det betyder att jag har drygt 3 timmar på mig att få något gjort. 

I vanliga fall är jag väldigt effektiv när jag är under press, men just nu...den sista tiden, så har jag känt mig disträ.

Jag orkar inte riktigt fokusera på något nytt. 

Igår när jag körde så behövde jag inte tänka speciellt mycket. Men så fort jag står stilla så går tankarna igång igen. 

Då blir jag medveten om allt jag behöver göra och alla måsten. 

Jag är trött, så trött nu. 

Det är ett halvår kvar nu, men jag känner för tillfället att....jag helst hade velat lägga mig och sova till tiden är inne. 

Slippa tänka. 

Men men, nu ska jag försöka ta tag i denna dagen. 

Duscha, klä mig, skriva en kallelse, packa min väska. 

Imorgon ska jag till Malmö, skola under hela dagen. Sen kommer tjejerna 😊 

Jag behöver fortsätta med naturvetenskapen och plugget till nästa tenta, så det är väl planen. 

Som sagt.....alltid något som måste göras 

Mystisk och spännande. 

En vampyr, som jag bekantade mig med för flera år sedan. 

Jag tog ett uppehåll, träffade andra. 

Sen skymtade jag honom för några dagar sedan....och vips så va jag fast igen.

Varje kväll är det samma rutin. 

Barnen nattas.

Ljusen tänds.

Sen kryper jag upp i soffan och trycker igång ännu ett avsnitt.

Samma sak, varje kväll. 

Skönt, att inte behöva tänka. Bara titta och stänga av hjärnan. 

Jag och Emma pluggade ex antal timmar idag. Det kändes i huvudet kan jag säga. Jag va rätt trött när det va dags att börja på maten. 

Men det är inte okej att låta tröttheten ta över, inte när det finns hungriga barn under taket. 

En smarrig ärt- och spenatsoppa blev det. 

Mina barn är lite konstiga när det komme till det 😅 andra barn avskyr spenat och ärtor men just den rätten är dom väldigt förtjusta i. 

Nu är det dags för mig att nanna, jag hoppas att John Blund kommer tidigare ikväll. 

Natti natti 🌟🌟

Mina tankar går runt och runt. Som i en loop.

Tentan, hur det gick, vad jag måste göra, vad jag vill göra. 

Jag går från en bra känsla till en avgrund. 

En saknad sprider sig, sakta men säkert. 

Själen kallar, ut...i det mörka tomma. 

Inget svar, aldrig nåt svar. 

Jag lever i en bubbla. 

Den består av mina barn, skolan, jobbet, familjen....och inget mer. 

Ibland blir det kvävande. Det är nog därför jag drömmer om att fly bort ibland. 

Resa, leva....ett annat liv än det som innefattar min bubbla. 

Missförstå mig inte, jag älskar mitt liv...men det blir så tyst ibland. 

Tystnaden skriker högre än något annat.

Ekot av min egen röst skär genom luften. 

Jag försöker att blunda, locka fram John Blund. Klockan är snart 02.00. 

Jag ska försöka träna lite imorgon. Det är dags att jobba lite. 

Tror det kan vara bra, få tankarna på nåt annat.

God natt

 

Varje år tänker man att det ska kännas annorlunda. 

Men varje år är det samma sak. 

Inget nytt egentligen.

Samma människor, samma liv. 

Det enda som är annorlunda är väl allt som komma skall. 

Jag ska börja på en ny karriär. 

Jag ska ta hand om min kropp ännu bättre än förut. 

Jag ska rensa ut bland bekantskaper som inte tillför något. 

Jag ska resa och spendera mer tid med de som betyder mest för mig. 

Ett nytt år, samma liv, nya mål, ännu fler misstag och en jäkla massa lärdomar. 

Det är mitt år.

Ikväll firade vi med Fia och Christian och Lotta och Robin. 

Vi åt gott och spelade spel.

Det va en perfekt kväll helt enkelt.

Nu sitter jag i soffan här hemma och tittar på en serie. Jag är inte riktigt trött än. 

Jag delar med mig av lite bilder från kvällen.

God natt på er 🥂🌟 hoppas kvällen har varit underbar ❤️