Grillkväll hos Anna och Peter

Nu är vi hemma efter en trevlig kväll hos Anna och Peter. 
Fia och Christian va med och barnen lekte så fint allihop.
Det va skönt att gör en gång skull vara i nuet 😊
Vi grillade och pratade om allt mellan himmel och jord...gamla goda tider.
 
Imorse hände tyvärr en tråkig sak. 
Jag svimmade nästan.
Som tur så va Fia här men det va ändå så obehagligt och overkligt.
Jag ska ringa läkaren på måndag, måste kolla med honom om det är dessa smärttabletterna som jag tar som är orsaken.
Under hela den här behandlingen har jag inte kännt av nåt sånt här.
Kroppen tar ju stryk varje gång jag får en behandling och den här gången fick jag en annan medicin oxå, kroppens sätt att tala om att den inte orkar mer.
Oavsett vad det berodde på så blir man ju orolig. 
Tänk om detta hade hänt när jag hade kört bil!!!
 
Smärtorna kommer mer och mer nu....det börjar bli riktigt jobbigt!!
Nu när jag ska lägga mig så är jag i valet och kvalet om jag ska ta en  Oxinorm, så jag får någon sömn inatt.
 
Just nu känner jag att jag har jättesvårt att konsentrera mig. När någon pratar med mig är det precis som att hjärnan fungerar i slowmotion.
Jag hör vad dom säger men jag kan bara ta in en viss mängd information sen lägger allt ner.
Det är så jobbigt eftersom jag är en väldigt social människa. Jag vill umgås med mina vänner och min familj...jag är bara rädd att dom ska tröttna på mitt förvirrade sätt.
Jag hade nog behövt vara lite själv nu...men jag vill inte.
Fick låna två böcker av Fia...dom ska jag börja läsa nu. Då kan jag gå in i min egen värld utan skuldkänslor.
 
Nä kära vänner...livet är verkligen som en bergodalbana. 
Just nu känns det som att jag har åkt den längsta jäkla åkturen i världshistorien.
Den får ta slut precis när dom helst nu.
 
Nu säger jag God natt!! 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0