The flowers
Uterummet och baksidan börjar vakna. Blommor med färger och inom en snar framtid smultron, tomater, lök och sallad.
I takt med att trädgården växer så vaknar även jag till liv.
Dagen spederade jag med Nova på badet.
Lava ville hellre leka med Filippa så jag fick lite egentid med mitt ena hjärta.
Tyvärr är jag väl inte lika roligt sällskap som Lava när det kommer till att plaska och leka i bassängerna.
Som tur är så kom Ebba och Jessica lite senare så då övergav Nova mig lika snabbt som en droppe regn i Sahara.
Nu sitter jag här i soffan med en morot i handen och en kopp te.
På tvn visas en serie som jag följt ett tag.
Huvudet är tungt och kroppen värker efter mitt lilla träningspass här hemma.
Jag hoppas att jag somnat snabbare inatt är vad jag gjorde igår.
Klockan hann bli 00.00 och lite till innan jag slocknade.
Imorgon väntar en ny solig dag med underbara vänner.
Det blir middag och utgång med tjejerna i min grupp.
Innan dess ska vi fira Jasmine som tar sin examen och firar sin födelsedag 🌸
En helt perfekt dag alltså 😊
Ännu en dag med sol
Den spenderades hos Fia.
Värme och några fina jordgubbar gjorde förmiddagen helt perfekt.
Sen hämtade jag barnen och hoppade i poolen när vi kom tillbaka till Fia.
Underbart!!
Haha jag vet att barnen kommer rikta många onda blickar när dom ser dessa bilderna....men jag kunde inte låta bli 😂
Älskade barn 🌞
Dagen i bilder ❤️
Sommarlov!!
Jag funderar en stund.
Fingret svävar ovanför tangenten.
I stunden tänker jag tillbaka på året som gått, allt som har hänt.
Alla tårar, alla skratt.
Allt kämpande och slitande, besvikelser och överraskningar.
Allt i en liten knapptryckning nu.
Jag trycker ner tangenten och sen är det klart.
Mitt sista skolarbete är inlämnat och jag har officiellt gått på sommarlov.
Känslan som infinner sig nu är skön, en lättnad.
Jo jag vet att jag ska jobba hela sommaren men på nåt sätt så välkomnar jag det.
Något annat som för omväxlings skull kan fylla mitt huvud.
Mitt huvud som sista tiden varit nån annanstans, tankar som inte vill försvinna, oro som tycks ha packat upp väskan för att stanna.
Den här sommaren hoppas jag att vissa saker kommer klarna för mig.
Insikter kommer förhoppningsvis komma till mig så jag kan släppa en del och gå vidare.
Det är inte hälsosamt att vara i en situation som inte leder dig framåt. När du står och stampar på samma ställe kommer marken till slut ge vika under dig.
Men ibland är man inte redo att släppa, inte redo att vandra en annan väg.
Hoppet finns kvar nånstans....tills man inser att det inte finns nån annan väg ut.
Det är då man börjar gå.
Ett steg i taget, sakta sakta.
Förändringar är ibland bra, ibland inte.
Om det är det ena eller det andra bestämmer du, bara du.
Nånstans måste du förstå att det finns en mening med allt.
Den väg som banas ut för dig är meningen att du ska vandra, ingen annan kan gå den vägen...bara du.
Alla har sin egen väg att vandra.
Sina hinder på vägen.
Så döm inte, du vet inte vilka hinder som just den framför dig kämpar med.
Jag körde förbi dig!
Tankarna gick som vanligt till dig och att det va ett tag sen jag såg dig.
Jag hann göra upp en plan i huvudet om hur jag skulle ringa dig när mitt arbetspass var över och bestämma en dag för fika och prat.
Jag log vid tanken på ditt skratt, ditt leende, dina snälla ögon och famnen som alltid välkomna mig.
Men mitt leende försvann igen.
Jag kom ihåg.
Du finns ju inte här längre.
Den glädjen som jag känt för en sekund sedan bytades ut mot en växande klump i magen.
Klumpen letade sig upp och jag kände hur halsen blev varm.
Några tårar letade sig fram, jag blinkade snabbt bort dem.
Det kommer ta tid innan jag förstår att du faktiskt är borta och att jag aldrig mer ska träffa dig.
Du är saknad! ❤️
Va rädd om er i solen.
Hudcancer är ett faktum 🌞 så gör er den tjänsten och smörj in er.
Kram på er 😘
New nails
Alltid lika nöjd med Hannas konst!
Jag sa till henne att hon skulle göra nåt snyggt och detta blev resultatet.
Klockan har smugit över över 22.00 och jag har precis satt mig i soffan med en kopp te och min dator i knäet.
Min PowerPoint presentation är snart klar och jag känner sakta men säkert hur lugnet kommer över mig.
Snart är denna delen klar oxå och då är det en inlämning till innan sommarlovet är ett faktum.
UV dräkter till tjejerna är beställda nu samt mer ekologiskt solskydd.
Vi gör oss redo för den efterlängtade resan.
Nu ska jag stänga datorn och strax lägga mig.
Imorgon är det jobb, tågersättning.
En lång dag men pengarna behöver rulla in.
På söndag är det samma sak, tut tut!!
God natt mina vänner ✨
Avslutad VFU
Igår va sista dagen på Glumslövs skola.
Jag sa hej då till eleverna och hade ett bedömningssamtal med min handledare.
Allt kändes vemodigt och jag ville inte avsluta, har haft så roligt där.
Men samtidigt ska det bli skönt med sommarlov.
Efter att jag slutat där så åkte jag till Malmö och träffade studenten som jag ska åka till Norge med.
Vi fick info om vad vi skulle göra och fick fylla i ett papper med kontaktuppgifter.
Det ska bli så roligt att få chansen att uppleva detta.
Så jag är taggad till max.
Det blir inte förrän i slutet på augusti som vi åker men det kommer gå snabbt dit.
Nu sitter jag och väntar på att få mina naglar fina. Vill ju vara i toppskick nu när man åker till Turkiet 😉
Jag får lägga ut en bild med resultat sen.
Hej så länge!!! 🌞
Alla har det
Problem!!
Mindre....större...många, få.
Vissa är livsviktiga och andra är bara onödiga att slösa din tid på.
Vilken kategori dina problem tillhör vet bara du.
Jag vet inte vilka problem du har men jag vet en sak, dom är inte värda att ta din tid.
Inte värd att grubbla över.
Du grubblar över något som har hänt eller som oftast...något som inte ens har hänt.
Det är inte värt din tid.
Det är jobbigt och det känns som skit i stunden men det kommer gå över.
Detta är livet, fullt av motgångar men ännu fler medgångar.
Fokusera på det som är bra, fantastiskt!
Du väljer!!!
En perfekt dag!
Ja idag va en sån där dag.
Ingen stress, fint väder, natur....bästa sälllskapet.
Önskar att man kunde få fler såna här dagar.
Det blir liksom svårt att nå upp till de i vardagen hehe, men jag antar att det är därför dom dagarna är så bra.
Det bästa med denna dagen va inte vädret, eller maten eller naturen....nej, det va känslan av samhörighet.
Inga telefoner (förutom när bilderna togs).
Detta resulterade i att vi spenderade några timmar med att bara prata...om allt och inget.
Det är rätt sällsynt idag.
Då tävlar man mot alla skärmar....eller så känns det iallafall.
Men så va det inte idag 😍
Då va det bara vi och sen kunde allt annat kvitta 🌸
Nu ligger tjejerna och sover i sina sängar.
Det är tyst här hemma.
Datorn har slocknat och jag känner mig ganska mör.
Solen tog rätt bra idag, det känns i huvudet.
Jag fick gjort lite skolarbete nu när barnen gått och lagt sig, dock inte allt jag hade behövt göra.
Men jag känner att jag behöver sova nu.
Imorgon ska jag hålla i två lektioner själv....wish me luck!!
Trist att detta är sista veckan nu för VFUn.
Jag känner att det är här man utvecklas mest så självklart hade jag velat ha några veckor till.
Men jag ska ta vara på den här veckan och trycka in så mycket jag kan i min lilla hjärna 😊
Men nu väntar sängen....natti natti ✨
En dag på stranden
Så jäkla kallt va det.
Blåsten blev väldigt intensiv när solen försvann bakom de tjocka molnen.
Trots det sprang barnen vid strandkanten och letade snäckor och stenar.
Vi fick ihop en del innan vi dag upp och åkte hem.
Vi ha hemma en stund och åt lunch sen åkte vi hem till Fia och Christian där flickorna äntligen fick bada lite.
Solen hade hittat fram så jag njöt i solstolen medan jag mumsade på frukten som blev över från igår.
Trots det tveksamma vädret har det varit en supermysig dag.
Vi avslutar den med en bra film i soffan innan det är dags för tjejerna att lägga sig.
Då är det dags för mig att få gjort lite skolarbete.
Jag har en del kvar som ska göras innan jag för lov att gå på sommarlov.
Här har ni lite bilder från idag 🌸😊🌞
Det blir enklare
I stunden känns det jobbigt men när tiden fått allt att mjukna så inser man att allt löser sig.
Problem som va så viktiga känns plötsligt inte så stora längre.
Visst det kan fortfarande vara jobbigt ibland men samtidigt så väljer man att undvika de som är jobbigt....ett val....det är allt det är.
Fredagsmyset är klart och barnen ligger och sover. Jag ska dricka upp det sista teet i muggen och sen ska jag oxå lägga mig. Jag ser fram emot min efterlängtade sovmorgon.
Imorgon ska jag och flickorna ta en tripp till stranden. Jag har velat göra nåt med mina änglar nu ett bra tag....imorgon är det dags.
Detta blev vårt gott gott för ikväll.
Känner att det har blivit lite för mycket slarv nu sista tiden och därför är det mycket grönt som står på matlistan.
Ha en trevlig helg alla 🌸👏🏼
Natti natti ✨
Ännu en dag med tåg
Under min långa rast i Hässleholm tog jag en långpromenad. Hittade ner till hembygdsparken. Helt underbart vackert va där och jag laddade mina batteri inför den sista körningen.
Tur att jag gjorde det för det va allt annat än lätt.
Många passagerare och begränsat med platser i min buss = arga, sura kvarlämnade resenärer.
Ibland är det en peace of cake att köra tågkörningar....idag va en annan historia.
Men det blir nog bättre nästa gång.
Nu ska jag strax lägga mig, imorgon är det dags för mig att hålla min lektion.
Lite nervös är jag men jag tror att det ska gå bra.
Sov så gott ✨🌸
Tystnaden
Jag öppnar munnen men orden kommer inte ut.
Läpparna formar orden men luften tycks ta slut.
Klumpen i magen växer, jag måste....eller inte.
Kanske är det bättre om jag inte säger nåt...du vet...status quo!!
Samtalet har ekat i mitt huvud ett tag nu, det vill inte försvinna.
Universum vill säga mig nåt och jag vägrar att lyssna.
För ibland är det bätter, att bara skita i det.
Säg nåt!!
Va tyst!!
När man kör buss har man gott om tid att tänka.
Mycket att reda ut, många lösningar att finna.
Men i slutändan är det bara tankar....aldrig handlingar.
Jag körde genom Ottarp idag. En underbar...eh...väg med några hus. Vet faktiskt inte vad jag ska kalla det.
Men jag fick inte varm känsla i kroppen när jag såg de pittoreska små husen där.
Det är precis så jag vill bo.
En lite grusväg som leder ut till mig.
Grönt överallt, ett litet hus.
Massa blommor och en hage en liten bit bort.
Hästar och kor betar sida vid sida.
En hund skäller en liten bit bort.
Dofter av jord, gräs, blommor blandas med dammet från vägen när bilen kör förbi.
Detta är jag....av hela min själ! Där hade jag varit lycklig....tror jag.
Det hade varit en bra start iallafall.
Så nu ska jag blunda och drömma drömmar om mitt hus, där bland grusvägar och stenrös ❤️
Imorgon är en ny dag. Tågkörning.
God natt ✨
Ute och kör lite
Sen tar vi med några bilder på barnen 😊❤️
Ha en underbar dag 🌞🌸
Ännu en dag
Solen värmer idag, det ger en känsla av glädje.
Men är den riktig...eller är det bara inbillning?
Ibland känns det så, ibland inte.
Saker händer i våra liv som vi inte styr över, hur ska man hantera det?
Vi kan ju inte påverka det när det väl har hänt.
Nej! Vi kan bara välja hur vi ska hantera det.
Vi styr våra beslut....ingen annan.
Vi kan äga dom med stolthet eller låta dom driva oss ner i fördärvet...våra beslut, våra val.
Idag va en lång dag i skolan.
Dagen va bra, eleverna va superduktiga och jag kände mig väldigt nöjd när dom gick hem för dagen.
Sen försökte jag fjäska till mig lite tid att sitta med min lektions planering. Det blev bara en timme men det är bättre än ingenting.
Sen fick jag fortsätta när jag kom hem, vilket va drygt när vädret bara ville att jag skulle sätta mig och sola.
Jag gjorde lite av varje.
Skönt!!
Nu är det dags att säga god natt!
Imorgon är sista dagen på VFUn denna veckan.
Då blir det jobb och busskörning istället.
Natti natti 😊
Lektionen
Jodå det va väldigt lärorikt!! Att hålla i en lektion gör att man lär sig mycket från sin klass men ännu mer om sig själv.
Jag såg på nåt sätt mig själv från ett tredje perspektiv.
Både stolt och lite besviken på samma gång.
Det är svårt när man inser hur mycket träning det krävs för att bli den där superläraren som jag vill strävar efter att formas till.
Det kommer vara många tårar men samtidigt förhoppningsvis ännu fler skratt.
Jag sitter just nu med min planering och ändrar en massa. Saker och ting kommer görs annorlunda till nästa lektion.
Men jag har insett någonting iallafall....jag älskar att ha högläsning 😁
Inlevelse och att se hur eleverna sitter som fastnaglade när jag läser.
Att se dem sucka högt när jag säger de magiska orden "då fortsätter vi nästa gång".
Så det kommer jag att se fram emot.
Å andra sidan har vi matematiken. Inte min starka sida och jag har insett att jag måste träna mer på det.
Det är så svårt att hitta rätt ord när man ska förklara något för eleverna.
Få dem att förstå räknesätt och strategier.
Det är något jag kommer ta med mig från den här VFUn iallafall.
Det är nyttigt när man ser hur lång väg man har att gå. Då kämpar man ännu mer.
En sån där dag
Uppe med tuppen imorse och solen hade precis börjat leta sig fram.
Det va kallt när jag öppnade dörren och tog ett djupt andetag av den friska morgonluften.
Ibland gör jag så....bara för att känna hur "morgonen" doftar.
Det låter knasigt kanske men på nåt sätt ger den mig en känsla om hur resten av dagen kommer bli.
Det kändes bra, det doftade av dagg på gräs och lavendelblommor från grannträdgården.
Men min känsla skulle ack ha så fel.
Hade jag vetat hur resten av dagen skulle bli hade jag nog stängt av kaffekokaren och krupit ner under täcket igen.
För att summera min dag kan jag bjuda på dessa tre bilder:
För er som inte ser eller förstår så är detta antal mil som den aktuella bussen gått.
När man kör beställningstrafik så är det nödvändigt att skriva ner sånt för att sen företaget ska kunna få betalt.
Bussen va borta när jag kom till jobb. Dom hittade inte den ( har fortfarande svårt att förstå hur man kan bli av med en 15 meters buss).
Jag fick en annan dom absolut inte dög till att köra resenärer till flygplatsen med.
Så jag fick köra upp denna bussen för att sedan byta buss till en annan.
Sen fick jag hämta upp resenärerna som va mer intresserade av att ta bilder på fina bilar än att lasta in bagage och komma iväg till flygplatsen.
Efter en stund kom hotellvärdinnan ut och sa att det va nån från transportstyrelsen som ville prata med busschauffören 😳
Hmm....detta verkade ju intressant.
Personen i fråga va inte alls från transportstyrelsen utan från ett företag som hade till jobb att ordna så ALLA passagerare va på plats vid hotellet så dom kom med till flygplatsen.
Detta hade dom dessvärre missat.
Så det va bara att tända blåslampan och skynda på resenärerna om vi skulle ha en chans att hinna till flygplatsen i tid.
(Behöver jag poängtera att jag inte va så fridfull som jag vanligtvis är)
Jag skyndande bort till det andra hotellet och fick med mig passagerarna sen bar det iväg till Landvetter Göteborg.
Vi hann dit i tid så det va skönt.
Hann dock inte säga adjö till resenärerna eftersom mitt främsta mål vid ankomsten va att hitta en toalett.
Men dom hittade säkert in genom dörrarna.
Nä vet ni vad.....detta va ett lång, stressig, tröttsam dag.
Tur att man har några solglimtar i sitt liv då dom förgyller ens dag.
Nu är det snart dags att säga god natt.
Men innan jag gör det ska jag läsa igenom den här boken.
Det vankas högläsning imorgon i klassen och jag får äran att läsa.
Vi ska träna på lite lässtrategier och jag ska få hålla i lektionen.
Jag bli kul, ser fram emot lite mer ansvar.
Jag är ju där för att lära mig så det är bara att hugga i.
Läste boken för tjejerna nu ikväll och den va faktiskt riktigt bra.
Ska fortsätta läsa imorgon 😊
Nu säger jag God Natt!! Hoppas på en lika solig dag imorgon.
Kram på er 🌸
När minnena sveper tillbaka
Det kan vara en doft.
Det kan vara ett ljud, en blick, ett ord.
Det där lilla som får dig att fördas tillbaka till det förflutna.
Ibland är det med ett leende du minns tillbaka.
Ibland bränner tårarna bakom ögonlocken.
Problemet är att du inte styr över minnena.
Du kan försöka tvinga dig själv att förneka dom, glömma bort dom...men som en clown i en låda väntar den bara på att du ska vrida veven några gånger, vrida tillbaka klockan några år....sen hoppar den upp när du minst anar det.
Jag tror att vissa saker inte är till för att glömmas bort.
Dom finns där för att påminna dig om dina val du gjort.
Dom finns där för att hålla dig nere på jorden, för att viska i ditt öra " detta är ditt liv".
Idag sköljde känslan över mig.
Jag såg Lava prata med Ann-Britt om något som va viktigt för henne.
Hennes gester, ansiktsuttryck...dom målade upp en bild i mitt inre.
Jag såg hur Lava vingligt stapplade fram över deras golv, skrattandes för att hamna i farmors famn.
Samma allvarlig blick, samma gester...fast i en liten människas kropp.
Jag blir ledsen när jag inser att den tiden bara flugit förbi och att jag aldrig nånsin får den tillbaka.
Det gör ont men samtidigt känner jag ännu starkare att mina val jag gör är rätt.
Jag fattar beslut och gör aktiva val i mitt liv inte för min skull...utan för dom två små underbara stjärnorna som lyser upp mitt liv.
Det är för dom jag lever och jag kommer göra allt för att dom ska känna sig trygga och älskade.
För dom gör jag glädjeligen uppoffringar.
Jag sätter mig själv åt sidan, pausar mitt liv ett tag så att säga.
För nu är det deras tid.
Flickorna sover gott hos Farmor och Farfar inatt. Det blir jobb tidigt imorgonbitti för mig så dom fick sovis hos de bästa ❤️
Så därför knyter jag mig nu.
Skänker en tanke till mina godingar som nu drömmer sött, jag ska strax göra dom sällskap.
God natt ✨
Lavas nya sommarkollektion - tjuvtitt
Nu håller vi helg
Dagen va lång och nu har jag och flickorna satt oss i soffan för att avnjuta fredagsmyset.
Godiset är inhandlat och på tvn sjunger Rapunsel för fullt.
Den här stunden på veckan är lätt den bästa av allt.
Jag längtar efter att få se flickorna tillsammans skratta och mysa.
Det är nu jag känner att jag är där jag borde vara,
Mina älsklingar är det finaste jag har.
Med dem är jag komplett ❤️
Minnen
Överlevde första dagen
Ja med nöd och näppe 😅 nä nu skojar jag med er. Det va faktiskt helt okej, har saknat dom små vildingarna.
Allting känns så rätt när man är ute på VFU, det är där det händer liksom.
Imorgon kavlar jag upp armarna och hoppat in i utmaningarnas arena.
Jag är dock helt slut i huvudet nu när jag satte mig i soffan. Man tänker inte ens efter eller känner efter hur kroppen egentligen skriker efter vila.
Men det tar inte slut än, inte riktigt än. Nu ska jag kolla igenom min lektionsplanering.
Den 14 ska jag hålla i min egen lektion och då kommer min VFU lärare och hälsar på. Så innan dess måste jag ha gjort en fullständig planering och helst ha provat den några gånger så att den sitter.
Den här veckan är kort med alla röda dagarna så jag satsar på att läts känna eleverna lite mer nu....eller se till att dom kommer ihåg mig bara hehe.
Satt och räknade ihop Lavas majblomförsäljning innan. Det blev inte mycket i år men det va ändå bra för Lava att fö insikt i vad det innebär att sälja saker.
Hon vill gärna göra det men är väldigt osäker när det väl kommer till att gå ut och sälja. Sen känner väl jag mig inte så trygg med att hon går och knackar dörr själv heller.
Det är sorgligt egentligen, hur vårt samhälle har utvecklats.
Man vågar inte släppa sina barn på deenklaste sakerna.
Livrädd att någon ska skada dem.
Förr i tiden gick barnen flera kilometer för att handla själv eller bara för att gå på upptäcktsfärd.
Idag låter vi dom inte gå utanför dörren om dom inte har en mobil med sig.
Måste kunna nå dem oavsett tid på dygnet.
Förr i tiden fick barnen arbeta med sina föräldrar, lära sig "hårt arbete" och förmånerna som kommer med det.
Idag vågar jag dom sagt inte ens låta min dotter gå och sälja majblommor själv,
Åt vilket håll är vårt samhälle på väg.
Vi säger in i framtiden.
Jag säger neråt i avgrunden.
Iallafall i vissa aspekter.
Lite grönt att smycka bloggen med och ett handskrivet brev som Nova gjort till Lava.
Tyckte det va så gulligt ❤️
Ha en fortsatt trevlig kväll...go natt 😊✨
