bellabuss

Malmö

Med goda vänner blev kvällen riktigt bra. 

Vi åt supergod mat på resturang plockepinn. 

Tapasliknande var det 😊 för er som vill prova. 

Sen gick vi vidare till Escaperoom. 

Spännande.

Nervkittlande.

Stressande och lite läskigt.

Men framför allt jättekul. 

Jag rekommenderar verkligen det, annorlunda liksom. 

Nu är jag hemma, trött men nöjd med dagen. 

Imorgon blir det upp tidigt och förbereda inför kalaset. 

Dekorera och laga mat står på agendan. 

Det kommer bli superbra 🌸🎂👌🏼

Hoppas er lördag va lika mysig som min 😊😁 

Lava va jättenöjd med sitt barnkalas på Jumpyard. 

Många fina presenter och en massa skoj.

Eftersom jag skulle iväg så fick hon och Nova följa med Viktor och Sandra hem. 

Det är kul med kalas men det är mycket som ska fixas. Så även om man älskar att se barnens leende så känns det rätt skönt när det är över 🙈 

Men imorgon blir det vuxenkalas iallafall, då ska vi äta gott och mumsa på tårta. Sjunga lite medan Lava för öppna sina presenter.

Det kommer bli en bra dag och vi hoppas på fint väder så gästerna kan gå ut och lufta sig emellanåt 😅

Ha en mysig lördags....nu säger jag god natt ⭐️🥂❤️

Lite bilder

Gårdagen i bilder kommer här.

Snart ska vi iväg till nästa firande, nämligen Lavas barnkalas på Jumpyard 😊🎂

Bilder från dagens äventyr kommer sen.

Efter kalaset ska jag iväg till Malmö med några vänner. God middag på resturang och lite annat kul står på agendan ❤️🌸

Ha en fin lördag ⭐️

Älskade Lava ❤️

För 10 år sen fick jag hålla dig för första gången. Jag fick titta in i dina vackra ögon.

Jag fick höra dina andetag, och tro mig...jag räknade dem en efter en. 

Fortfarande idag när jag går upp till dig, kan jag räkna tyst för mig själv,

Dagen då jag och din pappa fick reda på att du fanns, att vi skulle få bli dina föräldrar.

Det va samma dag dom vi lämnade våra nycklar och skulle flytta till den lilla lägenheten på brunnbäcksgatan. 

Vi hade bestämt oss för att spara till hus för vi gärna ville flytta till nåt större innan vi började tänka på barn. 

Vi stod där inne på toaletten och tittade på den lilla stickan. 

Jag förstod direkt vad det betydde medan din pappa behövde lite längre tid för att koppla ihop två streck med begreppet POSITIVT,

- men vadå, är det positivt att det är två streck. Är du gravid då eller? För det hade ju visserligen varit rätt positivt. 😂😂

Sen den dagen har du funnits med oss. 

10 år.

Ett decennium.

Ditt dyrbara liv.

Vår älskade dotter.

Och vilken resa du har gjort.

Från en prinsessa som absolut inte skulle ha något annat än klänningar som gick att snurra med, till en självständig tjej som bara vill ha bekväma kläder. 

Från en flicka med Barbie som största hobby, till en ung tjej med dinosaurier som passion,

Du har till och med börjat prata om ditt framtida yrke, som Paleontolog (tror det stavas så). 

Så många drömmar. Sån vilja. Passion.

Du kommer bli precis det du vill bli.

Jag, din pappa och alla andra i fin familj kommer stå bakom dig och stötta dig i din resa.

Jag älskar dig. Du har halva mitt hjärta. 

Utan dig vet jag inte var jag hade varit nu.

Från den dagen du föddes så förstod jag på riktigt vad meningen med mitt liv var ❤️

Du och din syster gav mig den styrkan jag behövde när jag var i det mörkaste rummet. Ni var mitt ledljus. 

Fortfarande räcker ett leende från dig för att lysa upp hela min värld.

Jag älskar dig ❤️

Hoppas att du vet hur älskad du är.

Jag kommer spendera resten av mitt liv med att påminna dig om hur värdefull du är.

Du är min och pappas ⭐️ 

Vår sol.

Vårt universum. 

Grattis på födelsedagen min flicka ❤️

Gårdagen vs. Dagen

Tentamen igår.

En urladdning av stress och spänning av ett faktum när jag gick ut ur salen. 

Vi samlades i vår lilla grupp. Pratade om vem som skrivit vad och upplägget av provet.

Sen gick vi.

En öl och nacho senare va jag på väg hem. 

Vi skrattade, pratade....glömde bort allt som hade med prov och skola att göra. 

Bara tre vänner som hade skitroligt.

Trots tenta va det en bra dag. 

Nu kommer den här dagen.

Jag hade förträngt det. 

Förstår inte hur jag kunde men samtidigt är det kanske ett bra tecken...att kunna glömma.

Bussen kommer snart. 

Skärmen i bussen ska snart visa morfemet "lasarettet".

Där ska jag gå av.

Samma sak. Varje år. För alltid.

Samma ångest. Varje år. För alltid.

Ögonen snuddade vid lappen som suttit fäst på kylskåpet under en tid nu. 

Något pockade i huvudet och sa "läs". 

När jag tittade så såg jag datumet.

28/3.

Fan!!!

Så nu är jag på väg. 

Men det är inte detta som är värst.

Det är efteråt. Väntan.

Tankarna som föds i samma stund som jag går utanför rummet, byggnaden. 

Dom följer visserligen med mig vart jag än går men nu får dom nytt liv, kraft.

Nu är mina egna logiska resonemang som bortblåsta.

Dom gäller inte.

I samma stund är jag tillbaka i den där sängen med sprutor, rosa vätskor, röster som leende säger "nu ska jag bara skölja ur din slang med koksalt innan vi kopplar upp dig till maskinen". 

Hår som trillar.

Blåsor i munnen.

Smärtor...överallt.

Sömnlöshet.

Tabletter.

Sprutor.

Illamående.

Hopplösheten.

Jag vet inte varför, jag återvänder dit i mitt huvud varje gång.

För jag är inte där längre.

Ska inte dit heller.

Aldrig igen.

Men ändå....så vandrar mina tankar dit.

Bara nu när jag sitter på bussen, folk som pratar runt omkring mig. Naturen som sveper förbi utanför fönstret.

Så ser jag inget av det.

Jag ser bara vita rockar.

Jag ser Martins ansikte framför mig.

Jag hör Annikas röst, säger att allt kommer bli bra. 

Tungan letar sig vant upp i gommen och sveper fram och tillbaka, känner efter....blåsor, sår. 

Varje sväljrörelse känner jag efter, smärtorna som va där då kommer jag aldrig att glömma. 

Jag vill glömma, vill inte tänka efter.

Jag lyckades nästan.

Nästan.

Men nu är jag där igen. 

Det rytmiska tickande ljudet från maskinen som styr dosen cytostatika som går in i min kropp....gnager i mitt huvud.

Trots alla ljud just nu är det ett tick, tick, tick som dränker ut alla andra ljud.

Tick. Tick. Tick......piiiiiip! 

Klar. 

Jag håller andan för jag vet, att snart kommer det.

Illamåendet. Smärtan. 

Mitt falska leende och trevliga uppsyn var en fasad då, är fortfarande ibland.

Men då ville jag visa alla att jag va stark, att dom inte behövde oroa sig.

Allt, medan jag dog inombords.

Bussen rullar framåt. Snart är det dags att gå av. 

Tick. Tick. Tick.

Tentamen

Mat = ❤️

Alla som känner mig vet att jag älskar att äta.

God mat, god dricka en oändlig tillgång på choklad 😍

Vissa undrar varför jag tar bilder på min mat (bland annat mina barn). 

Ja vad svarar man på det? 

Jag älskar att "äta med ögonen" och jag tänker att det kanske är fler som gör det oxå. 

Jag vill inspirera andra till en hälsosam livsstil.

Bland annat genom att visa att det är enkelt att göra goda, nyttiga alternativ. Både frukost och lunch och middag. 

Middagen idag:

Tomater, linser, lök, vatten, grönsaksbuljong. 

På det är spenat och halloumi.

Jätteenkelt mat som sköter sig själv i kastrullen.

Frukosten imorse. 

Gröt som bas och sen en massa goda frukter och chiafrön + jordnötssmör.

Gröten görs i micron på 2 min och sen är det bara att hacka frukterna...superenkelt och jättegott.

Det är inte svårt att laga god mat, tvärtom. 

"Men lagar du aldrig nåt onyttigt"

Hmm 🤔 jag vet inte vad som klassas som onyttigt längre.

Vi har så olika syner på det.

Jag försöker i den mån jag kan att undvika halvfabrikat, processad mat. 

Därför har jag sällan något fryst.

Men ibland händer det att tjejerna vill ha hälsans veganska bullar....och då fixar jag det. 

Jag försöker bara tänka, vad mår min kropp bra av. 

Varken mer eller mindre.

Sen när det är dags för fredagsmys så gör jag ett medvetet val att köpa choklad eller glass eller vad det nu blir som "gott gott"....och det gör jag utan att få dåligt samvete eller grubbla över. 

Jag vill njuta av allt som livet har att erbjuda, där ingår choklad och glass oxå 👌🏼

Här är dagens snax medan tjejerna tränar gymnastik. 

Mums 😍

Jag sitter och läser i min grammatikbok.

Imorgon är det dags för tenta.

Känns sådär men jag kan bara göra mitt bästa, så det är ingen roll att stressa över det.

Det enda tråkiga med allt är att det faktiskt börjar fastna nu. Hade vi inte haft så mycket andra saker som skulle göras i den här kursen hade jag nog faktiskt kunnat det mesta vid detta laget.

Men nu läser jag vad jag kan och hinner sen får det gå som det går.

Hur som helst ska vi dricka vin efter tentan imorgon. Ett slags firande att kursen är över. 

Egentligen är den inte över, jag har fortfarande en inlämningsuppgift kvar.

Men den fokuserar vi på på torsdag 😅

Nu ska jag läsa vidare.....hej så länge 👋🏼

Skrammel.....

Mmm...så låter det nu när plånboken töms.

Skulle köra till Ramlösa imorse för att säkerställa att jag kom hem i tid.

Host host!!! 

Mmm så lät bilen. Inte ville den starta.

Drygt att hålla på med den oxå nu 😓

Så nu får jag ringa till verkstaden och boka tid.

Har jag tur är det bara batteriet men....ja vi får se. 

Så nu sitter jag på bussen, är strax inne i Hbg. En liten rush och sen är jag på Malmötåget. 

Det blir grammatik för hela slanten idag. 

Lektionen börjar inte förrän 13.15 men jag vill vara inne i tid så jag hinner få gjort lite läsande i boken. 

Har en del att stå i idag.

Andas in, andas ut. 

Att titta sig över axeln

Vem litar du på

Dina ord snärjer, letar, vinklar.

Dina öron hör saker som viskas mellan orden,

Dina ögon analyserar, rörelser, blickar.

Resultatet av allt är en hypotes om intentioner.

Mina.

Dina.

Andras.

En hypotes.....är allt det är.

Den kan stämma men den kan oxå vara helt fel. 

Är du villig att satsa allt på att du har rätt? 

Vad händer om du har fel? 

Vi pratade idag om magkänslan.

Att den nästan alltid har rätt.

Att den vet innan du gör det.

Att dem gångerna som du ignorerat den så har det slutat i ett mindre önskvärt resultat.

Så varför lyssnar vi inte?

Varför envisas vi med att göra tvärtemot vad magkänslan säger?

Dina ord säger en sak men jag vet att dom menar en annan.

Dom antyder.

Ditt leende är menat som en vänlig gest, likaså är din vänliga ton.

Men jag hör vad du egentligen säger.

Vem litar du på? 

Vem litar jag på? 

Orden kan lika gärna vara mina, det har dom varit.

Leendet kan lika gärna vara mitt, det har det varit.

Den inställsamma tonen kan mycket väl vara min, den har jag haft.

Men inte nu mer.

Nu menar jag precis det jag säger.

Ler jag mot dig så är det genuint.

Är min röst vänlig så förtjänar du den vänligheten.

Så är det, tills du väljer att göra annorlunda.

Då gör jag det med.

Resan genom tiden

En variation av musik når mina öron medan jag kör linje efter linje, kilometer efter kilometer. 

Dom är sparade ingen viss ordning.

Nerladdade när vissa saker hände i mitt liv. 

Aldrig raderade.

Så när jag börjar om den början är det som att åka tillbaka i tiden. 

Varje låt har ett speciellt syfte.

Varje sångtext berör åter igen.

Häftigt, jobbigt, emotionellt, upplyftande....en känslomässig bergodalbana.

Nu sitter jag ute i Torekov och väntar på avgång.

Det blev för första gången en tjänst ute i Båstad idag/inatt. 

Ganska ödsligt om jag får säga min mening.

Mörkt, dimmigt, duggregn.

Som taget ur en skräckfilm. 

Trots det ovälkomna obehaget så är jag ändå trött.

Tröttare än vanligt.

Som tur är har jag en Nocco som jag kan smutta på resten av natten. 

4 min kvar nu.

Inte en människa så långt ögat kan nå.

Mot Malmö

Och examination.

Med Daddy Yankee i hörlurarna plockar jag upp min dator och klickar fram materialet till dagens dialog. 

Känslan som jag har är lugn. 

Det är belåtenhet.

Inte bara över mitt prov som väntar utan överlag.

Jag har stressat över grammatiken som kommer nästa vecka så länge nu att det inte finns nån stress kvar nu. 

Så när jag åker igen Malmö idag riktar jag min fokus mot grammatiken.

Jag har några dagar på mig att få det in i huvudet. 

Mina strategier är att stänga av alla distraktioner och sen använda alla sinnen.

Läsa.

Lyssna.

Prata.

Mer än så kan jag inte göra...eller hur.

Igår var jag och tränade med pappa.

Det va riktigt kul 😊

Känner av träningsvärken idag.

Han är stark, min kära pappa ❤️

Jag är stolt över han och valen som han gjort för att leva det hälsosamma livet han gör idag. 

Det krävs karaktär och en inre styrka.

En övertygelse som gör att allt får en djupare mening.

Många kommer leva ett helt liv utan att finna denna förståelse och vara totalt tillfreds med detta.

Men sen finns det dom som lyfter blicken och kräver mer av livet.

Dom som ställer krav och inte bara nöjer sig.

Dessa personerna kommer oxå få göra vissa uppoffringar, men det gör dom utan att klaga.

För målet och belöningen är det viktigaste, det vackra i livet. 

Tåget rullar.

Musiken ljuder i mina öron.

Parfymen från 20 olika passagerare blandar sig och når min näsa.

Männen i röda jackor går metodiskt från vagn till vagn och upprepar samma fras "extra biljettkontroll, tack tack".

Snart är jag framme.

"Nästa Malmö central"

God morgon

Dags att plugga lite 😊

Ledig

Dags att jobba

Grammatik idag. Emma och Lisa kom hem till mig och vi satte oss med skolarbetet. 

Det va precis så motigt och jobbigt som vi förväntat oss. Inget va logiskt och det tog extremt lång tid för att bara klara av att svara på en fråga. 

Det tog musten ur mig och dem.

Så när det va dags att åka till jobb kändes det som en befrielse.

Att slippa tänka.

Att bara fokusera på att köra från punkt A till punkt B, 

Nu är jag i Hbg och inväntar min avgång. 

Magen kurrar så jag möter den halvvägs och stoppar lite nötter i munnen. 

Den nöjer sig för tilllfället.

Eftersom vi höll på så länge med tentafrågorna så missade jag helt lunchen. Det straffar sig nu. 

Veckan kommer bestå av jobb, jobb, jobb och plugg. Roligare har jag haft men så får det vara nu. 

Dags att rulla, hej så länge!! 

Längtar tillbaka 🌸

Tjejkväll!!

Tack för en trevlig kväll 🌸⭐️

Nu är det dags att sova. 

God natt 😊

Dom som betyder mest ❤️

Ni är och kommer alltid vara det som får mitt hjärta att fortsätta slå.

Sen den stunden era lungor fylldes med luft.

Sedan dagen då era ögon skådade sitt första ljus.

Sedan dem dagen jag fick den ärofyllda titeln som er mamma.

Den dagen fick mitt liv en mening som aldrig kommer att förändras.

Min kärlek till er är konstant. 

Den är ❤️

Fredagsmyset blev pizza med godis och en bra film.

Legomovie 2.

Efter filmen gick vi upp på Novas rum, pratade, ritade.

Barnen sover nu sedan länge och jag har somnar i omgångar här nere på soffan. 

En film på datorn har varit igång och nu är datorn tyst.

Allt är nu tyst när jag vaknar.

Om några minuter är klockan 00.00 och jag...jag....vet inte.

Allt är så dimmigt just nu.

Jag önskar att det bara kunde klarna...bara lite...så jag iallafall kunde guida mig själv ut ur den värsta dimman. 

Ni vet..där det är som tätast.

Det känns som att jag famlar med händerna framför mig. 

Jag ser inget.

Jag får liksom känna mig fram...och jag är bara rädd att dimman bara ska bli tjockare och tätare.

Bara klarna...lite.

Snälla.

Examination

Då va det dags.

På väg nu.

Vinden va hård idag.

Inte en tillstymmelse till solsken.

Kallt som en mörk själ nu.

Det rytmiska dunkandet när tåget rullar fram på rälsen vaggar mig in i en trans. Det går så snabbt nu. En sekund är jag här och en annan är jag tillbaka i det förflutna. 

Hör.

Ser.

Känner.

Måste fokusera så jag kan vara kvar här.

För det är nu som räknas. 

Önskar bara att huvudet kunde hålla med...tankarna vara överrens.

Samarbeta lite iallafall. 

För tillfället är det svårare för mig att hålla fokus. 

Vara närvarande. 

Jag vet varför det är så men det skapar ändå en frustration. 

Jag hade en resenär igår som pratade med mig hela vägen från Ekeby till Helsingborg.

Jag förde alltså en dialog med henne men jag kommer inte ihåg vad vi pratade om. 

När vi va framme så kände jag mig tom, blank.

Hon log och tackade för en trevlig åktur och pratstund samtidigt tänkte jag "vad har vi pratat om". 

Det skapar en känsla av maktlöshet. Jag kan inte styra längre, eller iallafall inte nu. 

Låt detta bara gå över.

Låt dagen komma, låt mig genomlida den som varje år.

Låt allt det ske och låt mig sen få fortsätta mitt liv.

I hörlurarna hör jag nu en peppig liten man sjunga om kärlek och dans...det hjälper, underlättar.

Musiken är min livlina just nu. 

Jag lutar mig tillbaka.

Blundar.

Låter musiken fylla mig med det ljuset jag behöver.

God natt

Nätterna och körningen börjar ta ut sin rätt.

Jag har lite svårt med mörkret och när man då är vaken hela natten och bara ser mörker...så kan det bli lite jobbigt efter ett tag.

Jag är en soldyrkare. Jag behöver ljuset.

Jag fulls av en obeskrivlig känsla när jag KS sitta i solen och insupa dess livgivande kraft. 

Så imorgon hoppas jag på bättre väder. 

Då är det dags för examination nr 2. 

Wish me luck 😊

Drömmarna

Alla dörrar leder nånstans

Våga öppna, titta in. 

Ge dig själv modet att kliva innanför tröskeln.

Jag stod så många år och bara tittade på dörren.

Betraktade handtaget som jag visste var det enda som skiljde mig från allt som fanns på andra sidan. 

Jag satt ner ömsom stod upp. 

Jag studerade alla sprickor, alla finsnickeri, skarvar, skruvar.

Tills det en dag inte fanns nåt mer att se.

Då hade dagar gått, månader, år.

Först då va jag redo att trycka ner handtaget och trycka upp dörren.

Det va det bästa jag gjort.

Jag såg, upplevde och kände.

Vet ni varför? 

För att det bara är jag som bestämmer mig för vad som ska finnas där, bakom den där dörren.

Lika mycket som du bestämmer vad som finns bakom din.

Dörren är en metafor, det har ni förstått.

Dörren är ditt liv, ditt öde.

Tänker du att det ska gå åt helvete så kommer det vara väldigt varmt när du öppnar dörren.

Tänker du att du kommer misslyckas kommer det finnas en väg av glas för dig att gå på. 

Tror du att du inte förtjänar kärlek eller att det inte är för dig kommer det vara ett oändligt mörker bakom den där dörren.

MEN

Tror du på dig själv, din lycka, att du förtjänar kärlek.

Då kommer den vackraste värld öppnas upp för dig. 

Dofterna kommer vara mer intensiva.

Känslorna kommer flöda.

Allt du faktiskt önskar dig kan du få.

Den enda skillnaden från innan du klev igenom dörren är din beslutsamhet.

Du bestämmer dig i samma stund som du trycker ner handtaget.

Dörren representerar dina hinder, din osäkerhet, din självbild.

Så öppna dörren nu. 

Ge dig själv det du vet att du förtjänar.

Allt finns där framför dig.

                  Bakom den där dörren.

                                ❤️❤️❤️

God morgon!

Ljuset från morgonsolen reflekteras från alla kristaller som täcker åkrarna och träden.

Det vackra tar andan ur mig. 

Fingrarna är frusna efter cykelturen ner till stationen. 

Det är kallt denna morgonen. 

Valet av skor va inte det bästa och det känns nu när jag kommer in i tåget och fötterna sakta men säkert börjar tina upp.

Idag står redovisningen på agendan.

En av många känns det som. 

På fredag är det filmvisning, ännu en examination. 

På onsdag är det första inlämning av det som vi redovisar idag. 

Sen är det snart dags för grammatiktentan.

Mmm just nu är det en del.

Samtidigt försöker jag få ihop vardagen med jobb, träning, familj och barn. 

Jag satt igår och skrev ner mina skoltider, barnens aktiviteter och arbetstider i almanackan. 

Jag konstaterade att jag längtar till den här utbildningen är klar så jag kan ha vad ni andra kallar för liv.

Jag gör saker, visst! Men det är med en konstant tanke på morgondagen och vad som ska göras då. 

Rädslan att missa nåt, att glömma att skriva in nåt i almanackan...den är där...alltid.

Den här veckan blir det jobb torsdag och fredag...Viktor är en klippa och tar barnen då.

Fredagen där var jag inte glad över att se på schemat, den dagen är egentligen helig för oss. 

Vår dag, vårt fredagsmys. Men det va en miss från min sida. Så nu får jag snällt köra buss den dagen istället. 

Tåget till Malmö är fullt, knappt några lediga säten. 

Efter en stunds letande hittade jag iallafall ett säte ledigt. 

Så nu är jag på väg mot Malmö och redovisning. 

Dags att plocka upp datorn träna lite på texten.

God morgon 🌸😁

Känslan

Ibland behöver man bara skrika rakt ut. 

Av frustration.

Av ilska.

Det är ett sätt att hantera det som gör ont. 

Det som skaver, där längst inne.

När man skriker, lättar den känslan.

Ibland gör man det bokstavligt talat.

Jag gör inte det, det är inte jag.

Men man kan göra på andra sätt.

Jag skriver...jag sätter ord på frustrationen.

Jag tar det jag känner från inom mig och formulerar det till ord, meningar, texter.

Då skriker jag....rakt ut. 

Då lättar det...lite iallafall...

PW

Läpparna är torra när jag vaknar. 

En värk gör sig erkänd när jag vänder mig om. 

Magövningarna gav visst resultat. 

Magen kurrar och jag sneglar på klockan.

10.49

Även om jag inte somnade förrän 04.30 ca så vill kroppen fortfarande ha sin frukost på samma tid. Så nu protesterar den och visar högljutt sitt missnöje.

Jag går upp och förbereder min frukost. 

Min gröt som idag består av: jordnötssmör, äpple, hallon, chiafrön och kiwi.

Kaffet är redan klart! 

Doften sprider sig som vågor på havet.

Det är tyst och jag njuter av det.

Till och med Turbo verkar ovanligt harmonisk denna söndagsmorgon. 

Medan jag äter min gröt försöker jag gå igenom dagen i huvudet. 

Snabba kalkyleringar gör mig snart medveten om att jag inte kommer hinna allt jag vill.

Så jag får prioritera.

Träningen går först idag, en PW för det bli eftersom jag inte hinner åka till gymmet.

Sen ska jag fixa mat så jag kan ha med mig på jobb. 

Imorgon har vi en examination så det får bli lite repetition efter matlagningen. Den är det dags att åka till jobb. 

Inte mycket som jag kan checka av denna dagen men så får det bli.

God morgon 🌸

God natt

Nu ligger jag i min säng. 

Kvällen/natten har varit skönt händelselös.

Ögonen är trötta och jag lär somna innan John Blund kommer och hälsar på. 

God natt ⭐️✨ sov så gott

A reason to fight...

The image in your eyes
Reflecting the pain that has taken you
I hear it in your voice, so ridden with shame
From what's hailing you

I won't give up so don't give in
You've fallen down but you can rise again
So don't give up

When the demon that's inside you is ready to begin
And it feels like it's a battle that you will never win
When you're aching for the fire and begging for your sin
When there's nothing left inside, there's still a reason to fight.....

Det närmar sig dagen då allt förändrades. 

Då jag gick in i det där rummet och fick levererat dom tre ödesdigra orden. 

Jag lyckas på nåt sätt förtränga datumet, men sen händer det något. 

Allt runt omkring mig påminner, visar, skriker.

Allt för att jag inte ska glömma.

Som om det nånsin skulle vara en möjlighet.....att få lov att begrava det tillsammans med alla andra minnen. 

4 år sen....och nu....resten av livet. 

Mmm....dom är just det. 

Mitt skäl att kämpa, kriga ❤️❤️❤️

🌸

God morgon

Ögonen är trötta men sömnen va skön.

Nu är det snart dags för tävling. 

Barnen och Viktor anländer strax och då blir det till att fläta hår. 

Sitter just nu och äter frukost och dricker mitt välbehövliga kaffe. Idag lyxade jag till det med lite hasselnötssirap 🥰

Ha en fin lördag 🌸

Walk a thousand miles in my shoes

Fia knackade på min dörr.

I famnen hade hon de efterlängtade frukostbullarna och en fin fint ask.

Asken innehöll en av alla våra gemensamma nämnare....choklad 😍

Den ska jag spara till en myskväll med just denna fantastiska människa. 

I många år har vi nu kunnat njuta av varandras skratt och vänskap.

Hon är den bästa vän man kan önska sig ❤️

Ni vet, en sån vän som kan ge dig ett leende på läpparna av bara tanken på henne. Hon behöver inte göra nåt....bara finnas till. 

Jag är bortskämd med så många underbara människor i min närhet. Jag hoppas att som förstå hur mycket som betyder för mig. Jag är alldeles för dålig på att påminna dom om detta...men jag ska minsann bli bättre på det. 

Mina vänner är en stor del av mitt liv. Dom som finns här, var och en har en speciell plats i mitt hjärta. 

                                     ❤️❤️❤️

Nu är det snart dags för jobb. Jag dricker en kopp kaffe för att ladda upp inför arbetspasset som slutar 04.00 imorgonbitti.

Hoppas i vanlig ordning att det blir lugnt ikväll.

Jag och tjejerna va på Väla för en stund sedan. 

Det va dags för Lava att få nya skor. 

Resultatet blev två skor till Lava och ett par till Nova. 

Nova va överlycklig över sina nya skor som lät när hon gick. 

Att se glädjen och upprymdheten i henne när hon tog på sig dom va som att se en liten kattunge öppna sina ögon...mitt hjärta smälte ❤️ 

Hon har längtat så länge efter ett par skor med klack. 

Nu kommer hon vara nöjd ett tag hehe. 

Lava hade lite mer problem med att hitta dina skor. 

Den här damen är väldigt kräsen och bestämd. 

Det får inte vara fel färg, fel form, fel höjd, fel innetyg....ja ni förstår. 

Men till slut hittade hon oxå sina skor.

Nu ska jag strax byta om. 

Kaffet håller på att kicka in känner jag. 

Huvudvärken som har hängt med mig hela  dagen släpper nu. 

Imorgon är det dags för tjejerna att tävla för första gången gymnastik. 

Ska bli så kul att se.

Viktor kommer med dom kl 10.00 imorgon och då ska jag fläta deras hår och se till att dom är redo för competition. 

Sen efter tävlingen är det bara att svida om till uniform igen..jobb jobb.

Det är slitsamt ibland men i slutändan är det värt allt ändå. 

Med ett leende ska jag nu möta alla lätt berusade individer. 

Kvällen fortlöper förhoppningsvis utan några incidenter och med det önskar jag er en fin och lugn fredag 🌸

Födelsedag

Jag vaknade av att någon höll på nere i köket. 

Nova låg fortfarande och sov.

Hmm...det måste vara Lava.

För en sekund hann jag tänka "ska hon göra frukost till mig nu när jag fyller år" medan jag gick nerför trappan. 

Det som möter mig är Lava med hela munnen full av macka. 

Jättenöjd va hon 😂

- är du nöjd nu mamma? 

- vad menar du Lava? 

- ja över att jag fixade frukosten själv.

Hehe söta unge. 

Ja jag är nöjd, och extremt stolt över att ha dig och din syster som mina döttrar.

Deras pappa fixade presenten istället 😁 den bästa av dom alla. Han vet vad jag vill ha hehe.

En super super fin.....Ben&Jerrys 👌🏼 med två ljus som bildade numret 34 👏🏼👏🏼

Tack Viktor 😅😁

Dagen har varit till min belåtenhet.

Fina presenter och härligt sällskap. 

Vissa saknas denna dagen men vi gör det bästa av det ändå.

Tusen tack för alla gratulationer. Både på FB och på instagram och i verkliga livet.

Men känner verkligen kärleken spira denna dag. 

Så tack alla ❤️

Kvällen avslutades med en mysig födelsedagsmiddag på Pinchos med min fina syster.

Vi skrattade, åt gott och drack ännu bättre.

Linn och Kewin kom med barnen. 

Dom hade med sig en jättefin orkidé 😍 min allra första faktiskt. Så den ska vara rädd om. 

Det va så kul att träffa pojkarna igen, blir inte så ofta nu när livet bara rusar förbi. 

Sen va Sara och tjejerna oxå hos mig. 

Dom bjuder på många skratt och en massa kärlek. Tack för alla presenter ❤️

Pappa, fina pappa. 

En kaffe, en avokadomacka och en mysig stund med bara dig va precis vad jag behövde. 

Jag kommer snart till dig, myser ner mig i din soffa. Det går för många dagar nu utan dig....det får vi göra nåt åt.

Så ha kaffet redo ☕️🥰

Nu är det kväll för mig. 

Natti natti ⭐️

Kvällen nalkas

Himmel vilken dag.

Den som jag trodde skulle bli lugn.

Den blev allt annat.

Nu sitter jag i soffan och blundar medan jag låter musiken ta mig nån annanstans.

Just nu vill jag vara nån annanstans.

På en strand, med solen som värmer mitt ansikte.

Långt borta ifrån alla måsten, all stress, alla bekymmer.

Håret är kallt mot min rygg. Vattendropparna klänger sig fast vid hårstråna som hoppet för en förlorad själ. 

En efter en tappar dom taget och rinner långsamt nerför min nacke och rygg.

Värmen från min kropp gör att den snabbt avdunstar och försvinner.

Ögonen kliar, dom är trötta.

Men jag vill inte lägga mig riktigt än. 

Jag vill gärna läsa lite.

Det är skönt, att få ta ett kliv ur min verkligen och försvinna in en bokens värld.

Bara för en liten stund.

Tonerna är så behagliga. 

Samtidigt hör jag regnet och blåsten utanför.

Det är rofyllt.

Det är det som jag behöver nu. 

Lugn och ro.

Inget negativt, inga problem. 

Ibland kan jag undra om alla inte vill ha det.

Lugn och ro.

Ibland känns det som att vissa människor letar efter problem. Dom klarar inte av de bra sakerna i livet. De vet liksom inte hur de ska hantera dem. 

Dom har levt med ångest, ilska och oro för länge. Så nu känner de inte till något annat och är inte heller mottaglig för det.

Är det livskvalité? 

Vill du leva så är det ditt val, men dra inte ner mig i skiten.

Använd inte mitt dåliga samvete för att få din vilja igenom. 

Det är ditt val, inte mitt. 

Lava låg och läste när jag kom upp till henne. 

Hon såg så koncentrerad ut att jag egentligen inte ville störa henne, men ett god natt ville jag ändå ge henne. 

Fina Lava, så full av liv och visdom. 

Min stolthet, mitt liv ❤️

❤️❤️❤️❤️❤️

❤️

Grattis till mig

Negativt föder negativt

Ibland blir det så tydligt.

När man pratar med en person som uppenbarligen tyngs av olika aspekter i sitt liv. 

Då är det övervägande som kommer ut ur personens läppar negativt. 

Klagomål, irritation, sorg, ilska.

Sen fortsätter samtalet och plötsligt ser jag ett mönster. 

Det är dessa personerna som alltid hamnar o konflikter av alla dess slag. 

Om det är med familj, vänner och kunder.

Negativt föder negativt.

Våld föder våld.

Jag lägger ner väldigt mycket tid på att samtala om detta med barnen. 

De har nån gång känt av känslan av ilska, irritation. 

Ibland har dom agerat utifrån den känslan.

Det har inte blivit bra.

Då försöker jag att få dem att identifiera den känslan.

"Hur känns det när du blir arg?" 

"Händer det något med din kropp"

"Jag blir varm när jag blir arg"

För att era barn ska kunna lära sig att hantera denna väldigt naturliga känslan måste dom först identifiera den. 

Då är det betydligt lättare för dom att neutralisera den. 

För det är inget farligt, det är bara en känsla.

En känsla som vi enkelt kan styra.

Det är en del av vårt ansvar gentemot våra barn, att ge dem verktygen till att fatta de bra besluten. 

Lära dem vad som är rätt och fel.

Ge dem styrkan och självförtroendet att lyfta sina vänner istället för att sänka dem. 

Och en del av detta lär sig barnen helt enkelt av att titta på oss. 

Modellera oss.

Därför är det så viktigt att vi lär som vi lever.

Tänker på vad som kommer ur våra munnar och hur vi agerar.

För att citera den franska sociologen Pierre Bourdieu:

"Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör"

Hans begrepp om habitus och det sociala rummet är något alla borde läsa. 

Det rustar dig som förälder inför det kommande kriget.

Kriget som vi kallar livet.

Va den bästa versionen av dig själv så kommer ditt barn formas till den bästa versionen likaså. 

Ha en underbar dag 🌸

⭐️

Minuter och sekunder

Det är allt vad mina dagar består av.

Jag bryter ner dagarna, timmarna, kvartarna till det slutligen endast är små tickande tackande sekunder som sakta men säkert själen det som är kvar av mitt liv.

1,5 timmes pendling = 90 minuter • 2 = 180 minuter.

20 minuter till jobb, samma sak tillbaka.

Arbetsdag = 8.10 timmar = 29 400 sekunder.

Tick tack, tick tack!!

Det är det enda vi vet med säkerhet, att tiden går och det är inte ett skit vi kan göra åt det.

Så vad ska vi göra då? 

Sluta slösa bort tiden på materiella saker.

Njut av allt som erbjuds dig.

Mat, resor, upplevelse, närhet...allt.

När man blir medveten om att det inte varar för alltid blir allt lite mer värdefullt. Eller ja, så är det för mig iallafall. 

Jag tar inte det för givet men samtidigt slösar jag inte bort min tid med att sukta efter något för länge. Den tiden finns inte att ge. 

Tiden är värdefull och alla sekunder som jag tar ifrån en sak ger jag till en annan. 

Det förflutna är borta.

Framtiden har inte varit.

Det enda som räknas är nu, just nu. 

Så vad väljer du? 

Vad lägger du dina sekunder på? 

I denna stunden lägger jag dom på E L James utsökta verk GREY.

Väl spenderade sekunder om du frågar mig ❤️

Bara en liten Idyll 😍

Grönskan ger intrycket av liv.

Åkrar och enbart den vägen bilen tar sig fram på slingrar sig längst träd och hagar.

Solen tittar fram bakom molnen och bländar mig för en sekund. Jag insuper varje liten stråle som den skänker mig. 

Känner hur energin fylls på.

Barnen skrattar åt olika moln som liknar både björnar och drakar. 

En känsla av lugn fyller mig och värmen från den nu helt synliga solen sprider sig i hela kupén.

Vi anländer till Linn och Alex klockan 11.00. 

Kaffet är välkommet och jag tar den varma koppen, känner hur handen blir ett med koppen.

Doften av något annat än zoegas kittlar moon näsa. Smaken av nya bönor blir en trevlig överraskning. Just nu kommer jag inte på vad det va för några bönor men det va väldigt gott.

Det kändes som en evighet sen jag träffade henne och det va till och med en ny liten individ i familjen där. Lilla Olivia va söt som socker och hennes stolta storasyster passade på henne hela tiden och överöste henne med pussar 😍

Det bjöds på goda halloumiburgare. Alltid en succé och både mig och barnen. 

Så tusen tack för en jättetrevlig lunch Linn och Alex 🌸

Efter lunchen bar det direkt iväg till gymnastiken. 

Två timmar senare va tjejerna klara och då rullade bilen vidare mot Bjuv och deras pappa. 

Viktor kom hem från Prag idag och tjejerna va så förväntansfulla över att få träffa honom.

Fyra dagar va han borta och man skulle kunna tro att det handlade om veckor 😂 från båda sidorna hehe. 

Så jag blev barnlös inatt då både Lava och Nova ville mysa med sin pappa. 

Jag stannade ett tag, tog en kopp ☕️ och tittade på lite bilder från resan. Man blir ju rätt sugen på att åka iväg och det verkade som att Viktor redan hade nästa resmål i sikte 😅

Jag har ju redan en resa bokad så jag får avverka den först innan jag tänker på nästa. 

Nu ska jag sätta mig i soffan och hålla kväll. Har bara några få sidor kvar på min bok nu. Spänningen är olidlig och jag vill egentligen inte att den ska ta slut 😆

Tur att jag har några till på lager.

Ha en trevlig kväll ⭐️

❤️

Lördag

Frukost, åh underbara frukost ❤️

Och efter det en skön PW för att sedan åka och hämta Lava hos Farmor 😊

Mellomys med tjejerna efter ett besök av Sara och Jossan.

Nu ska jag läsa klart min första Kepler för att sen grotta ner mig i några mörkare nyanser 😉

Natti natti ⭐️

Fredagsmys