Grattis till mig
Tjejen på perrongen står och studerar sig själv i rutan. Hon lägger tillrätta en hårslinga som exponerat sig.
Hennes läppar putar nästan osynligt och efter en stund bestämmer hon sig för att hon är nöjd.
Det va längesen men den tjejen kunde varit jag.
Allt skulle vara perfekt.
Inte för min skull utan för alla andras.
Jag hittade alla fel och brister och ignorerade min annars så fina kropp.
Jag såg mig själv genom andras ögon.
Den tiden är förbi.
Vi pratade om det igår.
Min kropp och mitt sinne är starkare nu än det nånsin har varit.
Jag älskar min kropp och är så stolt över allt som den har gjort.
Den har varit stark när jag inte orkade vara det.
Den har tagit smärtan när jag inte kunde det.
Den kämpar fortfarande, var eviga dag.
Varje dag blir jag påmind om den dansen som jag dansade under mer än ett års tid.
Kampen, kriget som fortfarande utkämpas.
Så varför skulle jag någonsin klanka ner på min kropp.
Nej! Den förtjänar all min respekt och vördnad.
Min starka, fantastiska kropp som hållt min ovanför ytan när jag drunknade inombords.
Imorgon blir jag ett år äldre.
Eller nej, ett år visare...ja det låter bättre.
Ett nytt år.
Det kommer bli ett bra år.
Tåget rullar snart in på perrongen.
Hårslingan har letat sig ut och lagt sig envist vid hennes kind igen.
Lika naturligt som att andas för hon sin hand upp mot den och placerar den där den ska vara. Gömd bakom hennes öra, dold.
Hon tar åter igen en blick i rutan och hennes ögon ser ledsna ut.
Blicken slås ner i marken och jag kan nästan känna hennes osäkerhet.
Hennes vän kommer gående mot henne.
Ett leende spricker upp i hennes ansikte. Dom omfamnar varandra.
Hennes vän säger något som jag inte hör.
Sen lyfter hennes vän sin hand och för den mot hennes ansikte.
Hon tar fram slingan och snurrar den runt sitt finger som för att ge den lite extra skruv.
Sen släpper hon den och den lägger sig återigen på hennes kind.
Hon lutar sig fram och hennes läppar formar orden som jag inte kan misstolka.
- va fin du är ❤️
Kommentarer
Trackback
