Äntligen ledig
Glaset med rosé är svalt i min hand.
Vattnet nästan ryker när jag lägger mig i karet.
Doften av vanilj fyller hela badrummet och ljusen dansar en stilla dans.
Det är så här det ska vara...helst jämt.
Lugn harmonisk musik strömmar ur min lilla gris och jag blundar.
Försöker fokusera på ingenting...det är svårt.
I min hjärna stormar havet, allt för länge har det stormat.
Jag tar en liten klunk av vinet och känner den varma känslan hela vägen ner i magen.
Havets hårda vindar avtar en aning.
Vågorna tycks lugna sig.
Andas in.
Andas ut.
Andas djupt...ner i magen.
Det vita skummet som vågorna lockat upp till ytan försvinner mer och mer.
Lugnet lägger sig.
Jag öppnar ögonen och fixerar blicken vid den dansande lågan.
Oregelbundet rör den sig från sida till sida.
Den trollbinder mig.
Så vacker.
Så levande.
Så ömtålig.
Vattnet är nu stilla på havet...äntligen.
Jag sluter ögonen och försvinner.
Bort till havet där bruset från vågorna vaggar mig till sömns.
