Hipp hipp hurra
Nu är det en timme kvar av dagen.
En timme kvar av min födelsedag.
Dagen har varit väldigt innehållsrik och givande dag idag.
Jag är fascinerad över dessa människors livsöden, deras kamp.
Jag blir väldigt ödmjuk i deras sällskap och jag är stolt över att få chansen att lära känna var och en.
Det är otroligt hur stark man kan bli när ens existens hotas.
Deras positiva attityd gör mig så glad.
Det ger mig hopp om ett bättre liv.
Ett liv utan oro och ångest.
Jag tog en promenad idag.
Snön höll på att smälta bort så jag tog tillfället efter frukosten och letade mig ut genom dörren.
Allt va så otroligt vitt, vackert.
Jag kunde inte låta bli att ta lite bilder.
Ville föreviga den känslan jag fick när jag gick där i den droppande skogen.
Det är nåt mystiskt med skogen här.
Spöklikt men samtidigt inbjudande.
Bland all snö hittade jag denna skönhet.
Den är livet och värmen i all kyla.
Även denna vackra gestalt fångade mitt intresse.
Den symboliserar att livet fortsätter efter mörker och kyla.
En känsla av lugn kom över mig när jag återvände.
Detta lugnet följde sedan med mig resten av dagen.
Detta lugn är fortfarande med mig.
Jag ser fram emot morgondagen.
Jag hoppas bara att min sömn blir lång och oavbruten.
Jag kommer inte ta några tabletter inatt, måste försöka klara mig utan dem nu.
Så nu ska jag dricka upp mitt Kamomillte och sedan sluta mina ögon.
Så jag säger godnatt till er alla.
Så här god va lunchen idag.
En eloge till kocken här.
Kommentarer
Trackback
