Tack
Vilorummet va upptaget när jag kom upp till rastlokalen.
Kände hur min trötthet tog den sista energin jag hade.
Det va ganska många som hade rast, de flesta ville såklart prata med mig.
Jag vill inte alls prata....jag ville bara gå och vara för mig själv.
Jag satt och nickade instämmande när en kollega pratade med mig...jag hörde inte vad han sa men man börjar bli proffs på att avläsa när en nickning och ett Mmm ska inflikas.
Handen slank ner i fickan.
Jag kände nåt, en bit papper.
Jag plockade upp pappersbiten.
Ren glädje!!
En känsla av lycka och värme spred sig genom Kroppen.
Detta låg i min ficka:
Jag fick detta vackra påskägg av Lava igår.
Älskar mina små änglar ❤️
Kommentarer
Trackback
