Leta förgäves

Mörkret omsluter mig.
Händer som trevar fram.
Andetagen är tysta, vill höra om där är någon där.
Små försiktiga steg....en liten fot framför den andra.
Handen som är utsträckt vidrör plötsligt något.
Någon.
Fingrar möts, omsluts.
Läppar möts.
Omfamning, efterlängtad omfamning.
Det är fortfarande mörkt men känslan är densamma som den alltid varit.

Ögon öppnas och drömmen är ett faktum.
Snälla du, fina vackra lilla flicka.
Sluta leta förgäves!
Det du letar efter kommer du aldrig att finna.
Det är blott en dröm, en tanke.
Sluta leta förgäves!
Verkligheten är här, den är riktig.
Så snälla du, sluta leta i mörkret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0