Knaperi knaperi....
Fröna är salta i min mun.
Jag tuggar med precision och får tag i det goda fröet innanför skalet.
Tänk att nåt så litet och enkelt kan väcka så många minnen.
Jag är tacksam för alla minnen jag har...dåliga som goda.
I slutet av dagen är det faktiskt det enda vi har...våra minnen.
Man upplever livet påolika sätt beroende på vart man är i livet.
Just nu är jag i en dimma....vilket gör att jag inte upplever särskilt mycket.
Det kan påverka mig ibland känslomässigt men jag vet att en dag kommer jag att få uppleva livet precis som jag alltid har önskat.
Mina drömmar kommer att gå i uppfyllelse och jag kommer uppleva ren och skär lycka.
Tålamod är en dygd sägs det...
Kommentarer
Trackback
