.....

Tankarna sköljer över mig.....igen.
Jag trodde att det va borta, att det kändes bra....men nej!  
En sekund är allt som skiljer glädjen från sorgen. 
Det är tröttsamt, jobbigt.....och jag hoppas att känslan försvinner snart.
För helt ärligt vet jag inte hur längre jag orkar.
Jag vill inte tappa allt, men bägaren är på väg att rinna över snart.

Låt den inte göra det, det kommer förstöra allt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0