Bota ångest med träning

Det blev ett besök på verkstaden.
Han såg väldigt obekväm ut när jag kom dit.
Han ville nog vara där lika lite som jag.
Men hur som helst introducerade han mig för det som jag brukade kalla för motor.
Det va delar överallt, muttrar, hela motorblocket.
Han visade allt som hade blivit förslitet och nött. Han gick igenom allt, noggrant.
Det va tydligt att han ville visa mig att han inte hade hittat på allt. 

Sen fick jag offerten. 
Mindre kul men jag tog ändå beslutet att påbörja renoveringen av motorn. 
Kanske fel val, det blir jag varse om sen ändå.

Det som är minst lika tragiskt är hur stämplad man blir dom student.
Även om jag arbetar väldigt mycket och har en bra inkomst så är det ingen bank som vill ens ta i en.
Man blir så begränsad bara för att man tar ett beslut och vidareutbildar sig. Är det rätt?? 

Hon på banken sa:
- men CNS är inte en säker inkomst. Du kan bli av med det när som helst.

Men hur är det med jobb då? Kan man inte få sparken från det då? 
Är det verkligen så mycket säkrare? 
Nä jag tycker deras resonemang är helt ologiska. 

Så för att slippa tänka på den jäkla bilen ett tag åkte jag med killarna till Lingvallen och sprang två varv där. 
Sjukt bra träning och jag va helt slut när jag kom hem. 
Det är lite annorlunda än att vara på gymmet. 
Men jag gillar det väldigt mycket. 

Jag har fått en nyfunnen respekt för dem som springer dessa loppen. 
Det är svårare än man tror 👌🏼💪🏼

Och man blir inte speciell vacker 😉 
Blåmärken lite överallt och en trasig hand är antagligen bara början 😅

(null)

(null)

(null)

(null)

Får sen hur jag känner mig i morgon. 
Antagligen ont överallt. 

Nu ska jag lägga mig, få en god natts sömn. Imorgon bär det av till jobb.
Och ja just det...glömde nästan berätta att jag fick tillbaka mitt skolarbete och det va godkänt. En sak mindre att tänka på 👌🏼👏🏼👏🏼

God natt ⭐️

(null)

(null)
(Kvällsmål)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0