bellabuss

Tittar in.

Stirrar ut. 

Jag vet vad jag ser, vad jag har hör.

Men vad ser du? Är det samma? 

Något som för mig är så tydligt, som jag ser så klart....kan verka dunkelt och svagt på den andra sidan. 

Ibland är det lätt att glömma bort, att min verklighet är min och ingen annans. 

Hur jag uppfattar ord och dess betydelse, det äger jag. Så oavsett hur du menar när du talar så är det min tolkning som betyder nåt för mig.

- men det va inte så jag menade! 

- jag var arg, därför sa jag så.

- oj, jag trodde inte du skulle ta det så.

Även om du inte menade det, så sårar dina ord lika mycket. När skadan är skedd och orden är ute så är det svårt att ta tillbaka dom. 

Ibland kan det vara bra att byta perspektiv. 

Titta ut genom ditt fönster och se det du ser. 

Då tror jag att många suddiga, otydligt saker kommer uppenbara sig. 

Framförallt kommer min förståelse för dig och dina ord, dina handlingarna....make sense. 

Fönsterna är fortfarande en dörr ut till verkligheten, låt oss göra den till vår verklighet.