bellabuss

När det sköljer över dig.

När allt blir överväldigande.

Andas. Bara andas.

När det svåra gestaltas framför dig.

När uppförsbackens slut inte syns.

Andas. Bara. Andas.

När känslorna rör sig utanpå din kropp.

När allt känns. 

När ljuset börjar återvända till ditt liv.

Andas.

Sakta, metodiskt, in och ut.

För i slutändan är det egentligen det enda du kan göra. 

Lev ditt liv, ett andetag åt gången. 

Du kan inte påverka något.

Du kan inte förändra det som varit eller vad som komma skall.

Du kan bara andas.

Så fyll lungorna och lev...utan tvekan, utan "kanske" och "tänk om". 

Lev för dig själv och för alla dom som inte lever.

Ödsla inte tid på att fundera över livet.

Lev det istället.

Det är alldeles för kort för att vänta på att den trygga känslan ska infinna sig. 

Ibland måste man bara hoppa.

Så ta min hand och hoppa med mig.