bellabuss

Min doft, min buss...för ikväll.

Det är mörkt på himlen, några enstaka stjärnor syns svagt. 

Det är ljummet i luften när jag öppnar dörren. Doften av fuktigt gräs smyger in i bussen och blandas med min parfym.

En underbar kombination. 

Snart påbörjar jag mitt andra pass. 

Några kvar innan jag får köra hemåt.

Jag vilade en stund så jag är inte trött iallafall. 

Det brukar komma senare.

Hur känns det då? Att vara tillbaka? 

Mmm...bra och rörigt på samma gång.

När jag kör så stänga en del av hjärnan av.

Då börjar jag tänka....på allt. 

Förflutet, framtid, nu och då.

Alla människor i mitt liv, alla dom som inte är där.

Funderar, analyserar.

Allt detta medan jag ler och pratar artigt till min passagerare, kollegor.

Allt detta medan jag manövrerar bussen från punkt A till punkt B.

Ingen ansträngning, bara tankar.

Jag är liksom inte riktigt här.

Snart ska jag köra, Åstorp och tillbaka. 

Sen sista turen till Klippan. 

Jag kommer inte vara där, jag kommer vara där klipporna är höga. Där fåglarna svävar ovanför mig. Där fåren betar i tusental. Där havet omger allt. 

Där kommer jag att vara.