Åskan

Himlen blir alldeles vit. Den lyses upp för en millisekund.

Jag stannar bussen och går ut.
Känner doften av åska.
Den är speciell, den doften. 

Doften av urladdningen som himlen just nu skapar. 
Det mullrar efter varje blixt, men det är långt borta.

Jag står i Rydebäck men utsikten över havet och alla åkrarna. 
Den perfekta canvastavlan enligt min mening.

Det är varmt i luften. 
17 grader står det i min display. Klockan är snart 00.00. 
Känns som att vi definitivt går mot varmare tider.

Det är sista turen innan jag slutar.
Jag är trött.
Det har som sagt varit en fullspäckad dag. 
Jag har en Nocco i väskan men jag ska inte ta den. 
Då kommer jag förhoppningvis somna fortare när jag väl lägger huvudet på kudden.

Jag vill somna fort inatt. 
Vill undvika massa grubblande som annars håller mig vaken. 
Jag orkar inte tänka just nu. 
Det räcker med alla tanke som föds och dör under ett arbetspass.
Ikväll har det varit lugnt med passagerare och då blir det ännu mer "reflektionstid". 
Det kan vara både bra och dåligt. 

Inatt...vet jag inte riktigt vad det är.

Två minuter återstår innan jag ska köra. 
Himlen lyses upp på nytt. 
En ny urladdning. 
Det är precis vad jag behöver.
En urladdning.
Så jag kan börja om på nytt.

Blixt.
Muller.

Det är nära nu. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0