When life counts
Att få perspektiv på livet.
Att se och uppleva genom någon annans ögon.
Att få blunda ett tag, sakta ner tempot.
Det är så viktigt.
För att kunna uppskatta det man har hemma.
Att möjliggöra och skapa en saknad.
Den är minst lika viktig som känslan av att få komma bort och andas ut.
Det är en balansgång som många försöker sig på, hela livet.
Ibland trampar man snett och då trillar man.
Har man tur så trillar man inte så långt.
Msn kan börja om från stället där man trillade. Men ibland, bara ibland så trillar man långt, för långt.
Då måste man på nåt sätt försöka börja om.
Det är svårt.
Men det är nödvändigt.
Livet är inte svart och vitt som vissa gärna vill tro.
Där är en gråskala och allt där räknas minst lika mycket.
Det är på nåt sätt den gråskalan dom utgör vår tillvaro.
Det är där vi skapar våra minnen.
Det är där vi gråter, skrattar, älskar.
Det är där jag vill vara.
Detta är min gråskala.
Kommentarer
Trackback
