bellabuss

Det är tomt på vägarna och strecken i asfalten susar förbi snabbt.

Jag sade upp mig idag. 

Skrev på pappret som förkunnar ett avslutande kapitel i mitt liv.

Det kändes....skönt! 

Jag kommer jobba kvar till den 15 juli och sen lämnar jag in min uniform, nycklar, bricka och allt annat som har den limegröna loggan på sig.

Jag kommer sakna en del på jobb. De där dom alltid får mig att le. De få personerna som jag kommit nära under de 12 åren jag kört bussen. 

De är inte många men dom är ändå väldigt närvarande, verkliga. 

De säger till mig nu att dom är glada för min skull, samtidigt lyser sorgen i deras ögon. Jag förstår känslan, vi äger den allihop. 

Men hur som helst så är detta ändå så positivt. 

Och inte nog med det.

Idag fick jag mitt slutgiltiga betyg på den sista kursen.

Jag kammade hem ett VG. Kan ni fatta det.

Jag är helt klar nu. 

Så fort betyget kommit in på Ladok så ansöker jag om bevis och legitimation. 

Jag vet inte vad jag kände när jag såg betyget.

Jag va givetvis glad men....inte så glad som jag hade föreställt mig. 

Jag vet inte....det är så mycket just nu.

Känslorna är så många, hela tiden. Jag har nog trubbat av lite. 

Det blir lätt för mycket...och så fort saker verkar gå bra i mitt liv så oroar jag mig för bakslaget.

Vad ska det vara denna gången. 

Det låter kanske konstigt men att bli lite passiv inför allt positivt som händer, är mitt sätt att skydda mig själv på.

Så om jag inte verkar tillräckligt glad när vi ses....så vet ni varför.

Dags att sova nu. Klockan visar 01.40. Barnen kommer om 4 timmar. 

God natt ✌🏼🥰