En fredagnatt

Vilda ögon mötte mig när jag hade köpt mitt kaffe på pressbyrån. 
Redan då visste jag att det skulle bli en tuff natt.
Skriken från hundratals festsugna människor  hördes överallt. 
Åldrarna varierade från knappt byxmyndiga till pensionärsålder.

När klockan hade slagit 00.00 skulle jag köra en tur till Mölle den Helsingborg. 20 min innan avgång kom föraren med min buss. 
Den tömdes på folk och de släntrade av en efter en. 
Den enda va mer berusad än den andra och doften som mötte mig när jag klev på bussen va....obeskrivlig.
Jag har lite problem med dofter och den här va odefinerbar. Det luktade allt från svettblandad parfym till alkoholandedräkt. 

Anonyma drycker rann längst med gången och blandades med plastglas och matpapper. 

När alla hade gått ut stod folkgruppen kvar utanför bussen. 
Jag gick in och förberedde mig medan jag förgäves försökte vädra ut alla dofterna. 
Halvvägs in i förberedelserna så hör jag en mansröst. 
"Du är ju helt jävla dum i huvudet"
"Amen va fan, du är ju den dummaste jävla kärringen som jag har träffat" 
"Hur fan står du ut med dig själv"

Så klart reagerar jag och tittar ut. Försöker lokalisera ljudet. Men jag ser inget? 
Rösten fortsätter att ljuda, kasta förolämpningar en efter en. 

"Men för helvete, res på dig" 
"Ska du ligga där som en jävla idiot"

Nu kan jag inte lyssna mer. Jag går ut och riktigt blicken mot ljudet.
Där längre bort står samma man och kvinna som hade gått av bussen några minuter tidigare.
Båda två väldigt berusade.
I detta läget ligger kvinnan ner i fosterställning medan mannen står lutad över henne och låter förolämpningarna skölja över henne som en våg av vatten. 
Eftersom jag inte kan avgöra om hon har lagt sig där självmant så måste jag förutsätta det värsta. 
Så jag går dit.
Medan jag går förbereder jag mig på det värsta, fast i denna stund vet jag inte vad det är.

Kvinnan är så berusad att hon inte kan stå upp. Hon har lagt sig ner och sluddrar ohörbara ord. 
Mannen är arg för att hon inte vill ge honom nycklarna så han kan åka hem. 
Jag föreslår att dom ringer en taxi men mannen säger att ingen taxi vill köra dom på grund av hennes tillstånd (eller som han formulerade det...för att hon är så jävla värdelös). 

Jag förklarar att det inte är tillåtet för en person att säga vad som helst oavsett tillstånd eller eget personligt tycke. 
Man får inte förolämpa en annan medmänniska på det viset, man ska hjälpa istället. 
Han hånskrattar åt mig och säger att vi båda kan dra åt helvete och att han ska hem nu. 
Sen vingarna han bort mot gatan i hopp om att en taxi ska komma. 

Jag sätter mig på huk hon försöker prata med kvinnan. 
Hon ser sliten ut. 
Håret är trassligt efter att ha legat på marken. 
Kläderna är smutsiga och jag kan se att hon nog har spillt både en och två drinkar på sig.
Hennes ögon är rädda, fyllda med ångest men hennes mun kan fortfarande inte formulera några meningar. 
Antagligen är hon väldigt medveten om vad som händer men alkoholen har gjort henne oförmögen att tala och styra de enklaste motoriska förmågorna. 
Jag har ringt dit vakterna och dom anländer. 
Nu backar jag, låter de ta över.

Medan jag går tillbaka till bussen fylls jag av en sorg, ledsamhet över hur en människan låter sig själv utsättas för detta. Hur man kan tillåta sig själv att bli så berusad. 
Jag frågar mig själv: vad är det som har hänt i hennes liv som gör att hon behandlar sin kropp så här. 

Jag har under min uppväxt fått uppleva både det ena och det andra, igår kom allt tillbaka. 
Jag såg inte den kvinnan där, jag såg andra personer som varit i samma situation. 
Jag hörde inte den mannen, jag hörde istället andra personer som jag hört så många gånger förr. 
Så många helger när jag gick från skolan med en klump i magen för jag visste vad som väntade mig. 
En helg av kaos. 

Det är inte okej. 
Det får aldrig vara okej. 
Oavsett om du är 18 eller om du är 70. 
Behandla dig själv med respekt och kräv att dom i din närhet gör det oxå.
För alla kan göra misstag, det gör inte dig till en dålig människa. 
Du är fortfarande värd att behandlas som person. 
Inga förolämpningar ska kastas åt ditt håll...inte ens från dig själv. 
För någonstans i allt detta så har du slutat att älska dig själv.
Du intalar dig att du är den personen som dom säger att du är.
Värdelös
Idiot
Äcklig

Jag säger, nej!! Du är värd så mycket mer men först och främst måste du ge dig själv detta. 
Din självkänsla ska lysa, först då kan du säga STOPP.
Först då inser du att du är värd mer. 

Gårdagen va jobbig, rent emotionellt och psykiskt. 
Jag börjar dagen med några djupa andetag och en tro att det blir bättre. 
För det måste jag, det finns inga andra alternativ.

Va rädd om dig, behandla din kropp med respekt. 
Idag är den första dagen i resten av ditt liv ❤️

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0