Samtalet
Glömde skriva att jag ringde till onkologen. Fick prata med en sköterska och hon sa att det bästa va om jag ringde på fredag. Då va specialistsköterskorna där och dom kunde tydligen göra en bättre avvägning om hur pass bråttom det va att boka en tid.
Orden skar in i mig och jag hörde mig själv säga: Nej men det ska väl inte vara nödvändigt, det är inte bråttom.
Jag skrek inom mig medan jag avslutade samtalet.
Jag skrev upp i almanackan "ring onkologen på fredag".
Så jag får vänta tills dess. Innan "specialisterna" ska uttala sina expertutlåtande. Känns inte speciellt bra som ni säkert förstår, men det är väl inte så att jag har ett val.....
Happy halloween 🎃
Nu är kvällen snart över.
Det blev en massa godis och gastar.
Supertrevligt när alla barn samlades och gick en runda här på området. Vissa har verkligen gått in för utsmyckningen av husen. Läskigt ☠️👻
Vi avslutade kvällen med att titta på Jurassic Park 3.
Lavas val!!!
Annars har jag försökt träna in mitt framförande till imorgon.
Det börjar sätta sig men behöver fortfarande träna lite till. Det spelar egentligen ingen roll hur mycket man tränar....när man väl står där framme så är det ändå lika lätt att få blackout.
Men vi hoppas ändå att det inte händer imorgon.
Nu säger jag god natt och sov gott!
PS. Va och lånade en ny bok idag, vi håller fortfarande på och läser den andra men så fort vi är färdiga så ska vi ge oss på denna med spänning. Ds
Mmm....chiakaka
Det och lite veganskt smör....helt gudomligt!
Andra frossar på choklad och chips men detta tar minsann priset.
Det är dock inte speciellt nyttigt att äta så många som jag gör för tillfället men...allt är relativt 😉
Jag skrev färdigt min text inför torsdag...så imorgon ska jag bara träna träna träna på det. Vill kunna det utantill.
Sen när jag kan det så är det till att påbörja nästa prov.
Det är tisdag idag och samtalet som jag skulle göra har inte blivit av än.
Jag vill så gärna känna att ömheten avtar men den gör ju inte det.
Så imorgon får det bli av.
Får se vad dom säger 😞
Antagligen får jag bara en tid och sen remitteras jag till onkologen. Men vi får se som sagt.
God natt ✨
Gruppträffen
Idag samlades några i vår lilla cookiegrupp.
Vi gjorde en kamratbedömning på varandras arbeten och fick lite feedback om vad som behövdes ändras eller läggas till.
Skönt att ha en så bra grupp att kunna luta sig mot.
Men sen började vi diskutera näst prov som ska redovisas nästa vecka, då kom paniken.
Uppgiften som jag inte alls har tänkt på visade sig vara väldigt omfattande. Alltså blur det fullt upp nu efter torsdag när vi har haft den här examinationen.
Så detta lovet, den här helgen lär spenderas med en massa plugg bara.
Känns bara helt irrelevant att vi ska sitta och göra en pedagogiskt utredning när det ingår i vår arbetsbeskrivning som pedagoger.
En stor nackdel som jag har är: om saker inte är logiska för mig så har jag extremt svårt att motivera varför jag ska genomföra det.
Nu har tjejerna iallafall åkt och jag ska sätta mig med Nova och träna lite läsning.
Hon har den fina läslappen som Robban gjorde som hon ska försöka bli klar med.
Sen kommer Viktor och hämtar henne och kör henne och Lava till Ann-Britt som tar med dom till fredriksdal och väsenvandringen.
Är tacksam att dom har en så engagerad farmor som gör så mycket.
Både jag, Viktor och barnen uppskattar allt som farmor och farfar gör ❤️
Jag kanske bara talar för mig själv men jag tar absolut inget för givet och är så glad när jag ser tjejernas upprymda, förväntansfulla ansikten när Farmor har planerat nåt sånt här.
Imorgon är det bus eller godis!! Måste iväg och inhandla lite godis så jag slipper buset 😉
Ha en fin dag allihop 🌸
Grattis till den bästa pappa 🎂
Han kom in i mitt liv för 14 år sedan.
Vi delade allt och lite till och sedan delade vi det finaste och dyrbaraste man kan.
Han blev pappa till mina änglar.
Han är en fantastiskt människa, full av kärlek och engagemang. Alltid nära till skratt och en glädjespridare.
En lojal vän och son.
Fast än våra vägar gick åt olika håll så kommer han alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Jag är så tacksam att det blev han jag delade föräldrarskapet med, en bättre pappa än honom existerar ej.
Så ett stort kärleksfullt grattis på din födelsedag Viktor. Fortsätt vara en fantastiska person som du är.
Du förtjänar all kärlek och lite till.
Att göra ett val...
Vi kan aldrig veta hur det är att gå i någon annans skor.
Vi kan ana, men aldrig riktigt veta.
Vi baserar våra antaganden på det vi vet, inte det människor runt omkring oss säger till oss.
Jag kanske inte har all fakta, jag kanske inte vet allt....MEN jag vet en sak, att mina barn betyder allt för mig och jag kan inte ens föreställa mig den smärta jag hade känt om dom hade försvunnit från mitt liv.
Det är utifrån den tanken som jag uttrycker mig som jag gör.
Vem är det som ska bestämma om jag är en bra förälder eller ej!!
Inte om jag är en bra fru eller vän eller familjemedlem....vi pratar om föräldraskap nu.
Vem är det som ska bestämma villkoren för vem som är en bra förälder och vem som förtjänar att vara utan sina barn?
Vem kan vara tillräckligt objektiv för att fatta detta beslutet?
För i slutändan så handlar det inte om MIG eller DIG, det handlar om våra barn.
Vi gör allt för att skydda dom, men till vilket pris?
Här existerar inga "rykten" som du så fint uttrycker det, inget förtryck heller.
Det enda som finns här nu...är min röst, mina tankar.....
Livet är för kort för att låta hatet regera....låt kärleken ta över istället.
Det finaste jag har
Fina bilder kom som minne på FB idag.
Man blir ju bara helt varm i kroppen ❤️
Lite bilder på gårdagens middag kommer här oxå.
Vissa nätter
Tomrummet ekar inom mig.
Jag kan inte byta ut tankarna som svävar i mitt huvud, hur mycket jag än vill.
Hjärtat säger en sak och hjärnan säger en annan.
Varför måste jag bry mig så....
Varför kan jag inte släppa taget??
Den stigen leder ändå ingenstans....dead end.
Men jag antar att det är sant som dom säger...man väljer inte vilka som kommer in i ens liv...bara vilka man behåller.
Men även om man inte ser dom, inte hör deras röst...så är dom på nåt sätt ändå där...hela tiden.
Så var är det valet då??
Är det verkligen mitt val att göra när själen och sinnet vägrar.
Tiden är både min fiende och min vän i detta läget.
Tick tack, tick tack.....
Fredagsmyyys ❤️❤️
Ännu en vecka är snart avklarad.
Examinationen gick bra och jag va nöjd över min insats.
När jag kom till Bjuv så gick jag inom biblioteket och lånade en bok.
En bok som vi ska läsa på kvällarna.
Vi har än så länge läst 4 kapitel och den verkar jättebra, spännande.
Nu ligger barnen och sover och jag har lagt mig i soffan och satt igång en ny serie på Netflix. The haunting of hill house heter den...verkar vara skitläskig.
Får se om jag kan somna sen hehe.
Fia kom hit innan och hade lite fredagsmys med oss. Vi kollade idol och snackade om allt och ingenting.
Love that girl ❤️
Barnen hade Halloween i skolan idag. Så här såg dom ut när dom innan dom gick.
Lava ville knappt ta av sig sin dräkt när hon skulle sova, hon älskar verkligen den.
Smärtan i ryggen är fortfarande kvar.
Jag försöker ignorera den men det är förgäves antar jag.
På måndag ska jag planera in ett samtal och sen försöka komma igång med min träning igen. Mörkret är här permanent nu så jag får planera in när jag ska ut och springa.
På sista tiden känner jag väl inte att jag vill ut på kvällen längre. Det känns inte bra längre, så antingen kommer jag springa när det är ljust eller så får jag göra det på gymet istället.
Snart är klockan 00.00 och med det säger jag god natt ⭐️✨
När livet känns jobbigt och man bara vill ge upp, så måste man fråga sig...vad är det jag kämpar för??
Ställ frågan till dig själv och se vad du kommer fram till.
Jag lovar dig, du kämpar inte förgäves ❤️
Mot Malmö
Barnen är sminkade och kostymerna är på.
Dom springer glatt mot skolan och en dag full av äventyr.
Jag ser på dem, deras glädje, deras glittrande ögon.
Ett ögonblick av total lycka sveper förbi mig, sen försvinner det igen.
Då är jag tillbaka i verkligheten igen...där allt är annat än roligt.
Jag vill inte låta negativ en fin fredag som den här men alla tankar som bubblar inom mig gör sig hörda.
Det är kanske svårt för er att förstå, men den har sjukdomen för med sig så jäkla mycket skit. Även efteråt, även när livet fortsätter i 190 km/h.
Det har varit skönt att slippa tänka på det, det har det verkligen.
Jag ska försöka få klarhet i situationen så fort som möjligt så jag kan släppa det sen.
Så jag kan begrava dessa känslorna och tankarna än en gång.
För jag VET att det antagligen inte kommer vara nånting och det är jag väldigt tacksam för.
Jag tar hand om min kropp, gör allt för att jag ska ge den de allra bästa förutsättningarna för att bekämpa dessa krig.
Så nu är det jag som måste be om hjälp, nu förlitar jag mig på min starka kropp, mitt fantastiska sinne....min tro om att allt kommer ordna sig och att universum ger tillbaka det vi ger den.
Jag är nu på väg mot Malmö och min sista examination i den nuvarande VFU kursen.
Sen ska jag hem och spendera en kväll med mina älsklingar ❤️ mitt allt här i livet.
Gör ont i mig att veta att vissa i min närhet inte kan få möjligheten att göra detsamma. Att rättigheten som förälder har tagits ifrån dem, helt fruktansvärt när jag vet hur mycket kärlek som personen har för sina barn.
Men kampen är inte förgäves, den kommer att betala sig i slutändan ❤️
Ha en fin dag 🌸
Oväntade presenter
Visst är dom där spontana presenterna dom bästa 😍
Det är liksom sånt som får en att orka fortsätta lite till. När man är helt slut och bara vill lägga sig under en sten nånstans....då kommer dessa små ljusglimtarna 🙏🏼⭐️
Nu är det teet och två riskakor som får bli min sista måltid innan sängen kallar.
Imorgon är det examination som gäller, sista delen på den här VFU kursen.
Det har varit otroligt givande och ögonöppnande och jag går därifrån med en lite lite mer fylld ryggsäck.
Har sagt det innan och jag säger det igen, att jag har den bästa handledaren ever 😁
De diskussionerna vi haft och de råd, den guidning han ger mig är jag så tacksam för.
En bättre pedagog än honom får jag nog leta länge efter 😊🌸
———————————————————————————-
Smärtan har funnits där ett tag nu.
Jag har försökt på alla sätt jag kan att finna en logiskt förklaring till den.
Jag har ännu inte hittat nån.
Den där oron som gnager i mig försvinner inte.
Nästa steg är att ringa det där samtalet som jag verkligen inte vill ringa.
Att slå numret som jag gjorde för tre år sedan, när allt ställdes på sin spets.
Jag vill inte göra det. Men nu har det gått så lång tid och jag behöver få svar.
Det som är fel att min rygg.
Jag började för ett tag sedan att känna en ömhet på högra sidan av min rygg.
Jag trodde att jag hade legat dåligt över natten så jag tänkte inte mer på det.
Sen så övergick ömheten i en smärta och den har varit konstant sedan dess.
Jag har kunnat träna och köra på som vanligt men smärtan har varit med mig hela tiden..varje dag.
Nu känner jag väl att den här smärtan borde gått över vid detta laget, så då kommer direkt de negativa tankarna och oron.
Jag lever alltid med tanken och medvetenheten om att det finns en risk att sjukdomen kommer tillbaka.
De tankarna är med mig varje dag och jag har lärt mig att leva med dem. Men när sånt här händer så är det väldigt lätt att falla tillbaka ner i hålet.
Men jag ska först och främst ringa till vårdcentralen och be dom boka en tid till onkologen. Eller så får jag ringa Martin och be honom om ett möte.
Det värsta av allt är att jag avbokade vårt möte för ett tag sedan, för att jag ansåg att det va onödigt. För jag mådde så bra och hade gjort det under en lång tid.
Men det va kanske en naiv tanke.
Vi får se, just nu försöker jag fokusera på att bli klar med min VFU så jag kan släppa det sen.
Nu säger jag god natt och önskar er en trevlig helg. ⭐️✨🙏🏼
Dagens middag från Linas
Skynda skynda skynda..,,effektivisera 😊
Det är allt som ekar i mitt huvud just nu.
Jag och barnen är på innebandyträningen nu.
Lava läser det sista i sin bok och jag ska se om jag kan bli klar med min självvärdering.
Försöker få henne till att läsa lite istället för att direkt plocka fram plattan.
Vill att det ska vara en självklarhet att ta med sig boken istället för plattan om man ska nånstans.
Jag lyssnar när Lava berättar om boken som hon läser och jag hör att hennes läsförståelse verkligen är bra. Självklart behöver hon fortsätta att utveckla den men det är ändå roligt att höra henne berätta en hel bok på över 200 sidor...i detalj 😅
Nu ska vi nog låna boken "Rum 213" så vi kan läsa den tillsammans. Har blivit sugen på att läsa igen nu när man hör alla barnen berätta om sina böcker.
Fast nu vill jag läsa MED barnen...typ som kvällsläsning.
Då får man en stund tillsammans...utan plattor och mobiler...bara jag, barnen och bokens värld.
Underskatta inte böcker mina vänner!!
Läs för era barn, låna hem böcker till dem.
Ni anar inte hur mycket det kommer hjälpa dom. ❤️❤️
ZzzZzzZzzz
Snart kör jag sista vändan tillbaka till Hbg.
Ögonen känns tunga och jag allt jag kan tänka på är min säng och en dusch.
Jag fixade veckans första middag från Linas idag. Så här blev resultatet:
Väldigt smakligt och enkelt att laga. Fick en matlåda som jag ska äta imorgon.
Snart är klockan åter igen 00.00....ännu en natt, ännu en dag som gått.
Tiden går.....
Lite mer tågkörning
Bussen puttrar sakta fram och målet är Kattarp. Där avgår jag nu ifrån och sen blir det några rundor fram och tillbaka till förslöv.
Klockan kommer vara alldeles för sen när jag kommer hem.
Men vad ska man göra...money rules the world.
Jag va så trött idag och jag lär vara ännu tröttare imorgon.
Då hinner jag bara hem en stund innan det är dags för Novas innebandy.
Fullt upp hela tiden.
Idag hann jag slänga i mig lite käk innan jag drog till jobb...får se om jag håller mig mätt till jag slutar hehe.
Det blåser ordentligt idag....hoppas inte att det blir värre.
Dags att köra....hej så länge
00.00
😞
Så mycket bättre...äntligen
Så kluven jag känner mig när melodin ljuder från tv:n ikväll.
Jag har längtad, som jag gör varje år.
Det är dags för den här säsongens "så mycket bättre".
Jag har följt det slaviskt de senaste åren men samtidigt som det börjar....så känner jag en tomhet.
Det här är inte bara ett program.
Med det följer många minnen.
Det känns faktiskt lite som ett svek att sitta här och titta på det själv...men...antar att tiderna ändras.
Jag va iväg i lördes när det hade säsongspremiär så jag får titta på det nu istället.
Klockan är över 22.00 så jag borde redan ha lagt mig...men ikväll får jag stanna uppe lite längre.
Imorgon är det iväg till Glumslöv igen, sista veckan. Den kommer innehålla lite möten, seminarium och lektioner.
Känns så vemodigt nu när jag tänker på att klassen som jag följt nu kommer gå upp i fyran. Klart jag kommer träffa dom nästa VFU period men det är ändå sorgligt.
Så jag ska ta vara på den här sista veckan 😍
By the way....jag pratade med R2 idag.
Skickade över min egen skiss på tatueringen som kommer hamna på min rygg.
Känns småpirrigt att det snart är dags.
Kommer vara så jäkla nöjd när den sitter där.
Hur den ser ut får ni kanske se när det är gjort...kanske 😉
God natt där ute! ✨⭐️🌜
Valen vi gör...
Livet är fullt av svåra val, allt vi egentligen kan göra är att välja en väg och aldrig se tillbaka.
Men det är inte alltid så lätt.
Det förslutna spökar allt för ofta.
Det gör vägen så mycket svårare att följa.
Det gör ibland det nästintill omöjligt att fortsätta gå.
Benen växer fast i marken där jag står.
Oförmögen att röra mig....fast jag vill....eller?
Ibland känns allt så långt borta.
Men egentligen är det säkert rakt framför mig.
Rädslan för att....hoppa...är starkare än längtan efter...själva hoppet.
Kommer det vara så här.
Kommer jag att fortsätta att tveka, blunda....hur länge då?
Jag vet inte....just nu är jag för trött för att ens tänka på det.
Nu vill jag bara blunda och låta tankarna tystna.
Dom ljuder hela tiden, viskar, skriker....väsnas.
Nu vill jag ha tystnad.
Så drömmarnas värld...här kommer jag.
Om några minuter är klockan 00.00.
Midnatt....då förvandlas den vackra prinsessan och allt blir som vanligt...eller?
Nej! Inte i denna sagan...eller hur.
Kvällspromenader
Idag kom jag iväg till gymmet.
Det kändes riktigt skönt.
Endorfinerna fyllde min kropp och jag kände mig piggare än jag gjort på länge.
Nu när jag är på VFUn så blir det tyvärr inte lika mycket tid till gymmet, men desto härligare när man väl hittar dit.
Nä nu sista tiden har det varit mina löprundor som hållt mig igång.
Det börjar bli mörkare dock så jag vet inte hur det blir då.
Jag bryr mig egentligen inte om att det är mörkt och sen behöver man ju inte gå där det är beckmörkt.
Jag lever väl fortfarande i min lilla drömvärld där det inte händer nåt dåligt så 😅
Jag avnjöt en mumsig skål med gröt till kvällsmat.
Allt är förberett för imorgonbitti.
Fredag och sista skoldagen för denna veckan.
Får se vad som händer imorgon då...om Robban har några uppgifter till mig.
Nu säger jag god natt och sov gott ✨⭐️
Imorgon är en ny dag med ny positiv energi.
Another day in paradise....
Solen lyser även idag, värmen hänger envist kvar som det sista lövet på ett träd i vinteride.
Imorse låg dimman tät över vägen.
Det va ruggigt när jag klev utanför dörren.
Men kylan matchade min energi ganska bra faktiskt.
Jag va trött, låg och ville inget annat än att krypa tillbaka ner under täcket.
Men jag får snällt vänta till helgen innan den där efterlängtade sovmorgonen inträffar.
Eller ja, på söndagmorgon rättare sagt hehe. På lördag morgon ska jag hjälpa pappa att slänga hans soffa och säng och det sker rätt tidigt så det blir ingen sovmorgon då heller.
Det ska bli kul att hjälpa till att fixa till pappas hem. Romina, Rickard och Robin ska oxå hjälpa till så det kommer antagligen gå snabbt och smidigt.
Imorgon är det skola igen, nya tag.
Det är en vecka kvar på VFUn efter den här veckan och tiden går snabbt. Jag har avverkat en uppgift genom att göra lektionen och nu är det dags att påbörja nästa. Den ska vara färdig om mindre än två veckor så det är bara att sätta igång.
Tempot är högt för tillfället och det känns emellanåt.
Jag pluggade lite när jag kom hem idag men sen va det Novas innebandyträning kl 18.00 så då lade jag undan skolarbetet.
Tanken var väl att jag skulle fortsätta när jag kom hem men jag kände mig rätt slut.
Så nu ligger jag i soffan med teet och ska alldeles strax gå upp och lägga mig.
Jag är inte speciellt trött men försöker att få in lite rutin i att lägga mig vid samma tid....lättare för kroppen att gå in i sömnläge om man gör så.
Ingen träning idag...hann inte med det.
Får se om det blir imorgon istället.
Ska ta med träningskläder till skolan så jag isåfall kan dra direkt dit.
Effektivisera mera 😁
God natt på er...va rädda om varandra.
Lektionen
Jag höll i min lektion idag...eller jag höll i 3 stycken för att vara exakt.
Det gick bra och jag är nöjd.
Min VFU lärare verkade oxå vara nöjd så det känns bra.
När dagen va över så kände jag hur allt bara släppte. Jag blev så trött.
Huvudvärken som jag vaknade med kom tillbaka, troligtvis för att jag gått och spänt mig hela dagen.
När jag nu lägger mig i sängen så sticker det i kroppen.
Det är precis som att den försöker säga mig nåt.
Huvudet känns tungt och det ska bli skönt att sluta ögonen.
Jag tror dock inte att jag kommer få så bra sömn. Det brukar inte bli så när huvudet är fyllt med tankar och funderingar.
Då brukar jag drömma en hel del och då är det inte speciellt kvalitativ sömn jag får.
Det är ganska tröttsamt att vara så känslig.
Minsta lilla som rubbar min tillvaro så fungerar jag inte.
Jag vet att mycket har med mitt förflutna att göra, sjukdomen...men jag hatar att det ska ha sån stor påverkan på mitt liv.
Ni som känner mig vet hur jag känner inför att inte ha kontroll....det rimmar dåligt hos mig.
Så jag gör vad jag kan för att motverka det...än sålänge utan framgång.
Nu ska jag iallafall försöka sova...så sov så gott.
PS. Även om det känns som att vägen är oändligt lång att vandra, så är det aldrig ett alternativ att sluta gå. Speciellt när du inte bara går för sin egen skull, när du gör det för dem som betyder mest i denna världen. Ge inte upp...okej! Det kommer
bli lättare, jag lovar. DS
Lite bilder 😁
Bilderna är blandade.
Allt ifrån Gizmo som njuter av höstsolen till lite maträtter från denna omgången av Linas matkasse.
Där är oxå två bilder på en bengalkatt som vi träffade igår när vi va ute i skogen.
Jättefin och väldigt nyfiken 😊
Idag är jag väldigt trött, energin är låg.
Jag äter min middag och hoppas att sen ska hjälpa mig lite.
Idag är det måndag så då brukar det ta lite längre tid att veva igång sinnet och kroppen...men idag verkar det vara extra trögstartat.
Imorgon ska jag ha min VFU lärare på besök och hålla i en lektion.
Lite nervös är jag, det är jag alltid när det är dags att prestera. Även om jag gör det hel tiden annars så blir det extra nervöst när hon ska komma och titta.
Att bli bedömd liksom...känns sådär.
Men vi håller tummarna att allt går bra och inget oväntat inträffar.
Wish me luck 👏🏼👏🏼😊
Happiness is not a destination, it’s a way of life
All den skönhet som just nu exploderar är stundvis för intensiv för att ta in.
Alla färger, alla dofter...all denna glädje och kärlek som finns runt omkring oss.
Och sorgen sedan över att detta inte är en självklarhet för alla.
Vissa får aldrig känna doften av tusentals träd som knoppar.
De får aldrig se skiftningarna i löven.
De får aldrig höra suset när vinden sveper över ängarna.
Inte heller får de se de fantastiska djurrike i dess fulla prakt.
Varför då kan man fråga sig??
För att de inte tar sig den tiden.
Det prioriterar andra saker.
De "hinner" inte.
Eller nej vänta, det är ju inte dom som fattar de beslutet...nej det är någon annan som gör det åt dem.
Jag hade aldrig kunnat leva i en storstadsdjungel.
Jag behöver naturen, för att leva, andas.
Och jag vill se mer.
Inte bara vad Sverige har att erbjuda, utan resten av världen oxå.
Jag vill se allt och lite till.
Vill du??
Det bästa med detta är att det är helt gratis, till för vem som helst att njuta av.
Ta vara på det 🍂🍁🌳🌞
Bilderna här är tagna från mölledammarna, endast några kilometer från mitt hem.
Helt underbart.
Ikväll lagade jag den sista måltiden från linas 😊 den va helt okej men jag har smakat godare rätter.
Här har ni middagen 🥙
Nu är det dags att knyta sig.
Klockan är bara 21.00 men jag känner att min kropp och hjärna skriker efter sömn.
Så god natt på er ⭐️✨
Tågersättning
Mycket folk trängs på perrongen, samtliga ska in i mon buss och tittar förväntansfullt på mig när jag kör in mot trottoaren.
Dörrarna öppnas och dom frågar "Halmstad?"
Jag förklarar vänligt att jag ska köra mot Gantofta och att se får vänta på en annan ersättningsbuss.
Deras förväntansfulla ansikten förändras till en grimas och de går fräsande, spottande från bussen.
En vardag för mig när jag jobbar.
Just nu är jag i Landskrona och ska snart köra tillbaka mot Hbg.
Sen är det slut för idag.
Borde vara hemma vid 02.40 ca om jag har tur och inget oväntat händer på den sista turen.
Idag har varit en rörig dag. Inte själva dagen i sig men i mitt huvud.
Tankarna har vandrat iväg mer än dom brukar och det har väl känts sådär.
Tankar på vissa personer, på avsaknaden och plötslig tystnad.
På hur livet bara förändras i ett ögonblick den en dag till en annan.
Hur man så gärna vill finnas där men inte riktigt vet hur.
Det är jobbigare vissa dagar än andra och idag känns det lite extra.
Jag har ett stort hjärta och om man väl har fått en del av det så kommer man alltid ha den delen.
Även om man inte pratas vid eller ses så kommer den delen att värderas lika högt ändå.
Livet är för kort för att slösas bort på hat och bitterhet.
Det kommer ändå inte vara det som man kommer ihåg när det är dags att vandra vidare.
Så jag vill gärna inte slösa den tiden jag har på sånt. Det är bättre att förlåta och gå vidare.
Varje gång jag gjort det så har en börda lättas den mina axlar. Det är bevis nog för mig.
God natt där ute, sov så gott och va rädd om varandra ✨⭐️❤️
ZzzZzzzZzz
Tröttheten är ett faktum.
Axlarna känns väldigt tunga nu.
Många saker som ska fixas.
En skyddsmekanism som jag har nu för tiden (eller en bieffekt av cellgifter) är att jag stänger av en del av hjärnan när det blir för mycket.
Det innebär att jag kanske tycks fungera precis som vanligt men jag sållar bort en hel del av allt jag hör och ser.
Jag lyssnar men ändå inte.
Jag ser men hjärnan registrerar inte.
Det är fruktansvärt frustrerande och ingenting jag kan påverka.
Just nu vill jag bara krypa ner under täcket och ligga kvar där några dagar.
Men så fungerar det inte 😓 och imorgon är det nya tag som gäller helt enkelt.
God natt och sov så gott ✨
Små versioner av oss själva
Våra barn.
Våra avbilder.
Dessa oskyldiga små liv.
Dom formar vi till antingen En bättre version av oss själva eller en sämre....vad väljer du?
Hur vi lever, hur vi pratar och hur vi ser på våra medmänniskor är det som våra barn ser.
Det är våra värderingar, våra fördomar som dom kommet till skolan med.
Det är våra rädslor som vi implementerar i dom,
När jag ser att mina barn gör något som är fel, säger något dumt så MÅSTE jag agera.
Det är mitt ansvar eftersom det är jag som har misslyckats då.
Har jag inte varit tillräckligt tydlig i mina förväntningar på dom, så är det mitt fel...inte deras.
Jag kan välja att "ta det sen" eller att tycka "det va nog bara en engångshändelse".
Jag kan välja att sopa allt under mattan.
Men vem är det jag hjälper då?
Vem är det jag sviker?
Jag kan bara tala för mig själv ( och för Viktor i den här frågan) när jag säger att våra barn kommer ALDRIG någonsin titulera sig som en mobbare.
Dom kommer lära av oss och vår syn på medmänsklighet och dom kommer bli två helt fantastiska människor.
För jag och Viktor värderar dom högst här i livet.
Dom är vårt allt, dom är vi.
Vi är dom och vi är stolta över deras nyfikna, oskyldiga små hjärnor.
Vi väljer med omsorg vad vi fyller de hjärnorna med och förhoppningsvis kommer det är visa sig sen.
Tänk på vad ni säger, tänk på vad ni gör.
Era barn är era avbilder.
Så om dom gör något fel, beter sig illa....så ta en titt i närmaste spegel, först där börjar förändringen.
Är dom positiva lyckliga små individer som bubblar av skratt, klappa dig då på axeln och njut, det är din förtjänst ❤️
Idol en söndag
Ja det fick bli det nu.
Barnen ligger i sängarna och allt är klart och förberett för morgondagen.
Så nu tar jag igen från i fredes.
Teet är i vanlig ordning i min hand och just nu ligger tre riskakor och skvalpar i min mage.
Jag hade lätt kunnat kränga 10 st till men nu får det vara stopp.
Det har blivit lite väl mycket godis, mat och dricka de sista dagarna.
Så nu blir det stopp för det.
Bara för att man tränar och springer så betyder det inte att man ska trycka i sig hur mycket som helst.
Lite nervös inför imorgon är jag.
Då ska jag ha klassen själv första timmen + att två studenter kommer på besök.
Jag ska ta hand om dem både måndag och tisdag och det känns lite jobbigt när man redan har fullt upp.
Men det är bara att köra på och göra så gott man kan.
Idag va det kalas för Lavas del och jag och Nova passade på och hälsa på Monica.
Det blev lite kaffe och kaka 🙈
Nova fick även en försenad födelsedagspresent så hon blev överlycklig.
Jag sprang en runda när jag kom hem och Nova hängde med.
Hon cyklade och höll tempot 😊 medan jag flåsade på. Kul med lite sällskap 😁
Nu är det god natt för min del...sov så gott ✨
En dag på kullaberg 😊
Det va varmt i luften när vi klev ut ur bilen.
Jag hörde vågornas brus och kände doften av hav.
Det va fullt med ljud och ända så tyst på nåt sätt.
Fridfullt....hemma!!
Tanken svepte snabbt förbi mig...."här vill jag bo" sen försvann den lika snabbt som verkligheten kom ikapp mig.
Undrar om man hade uppskattat det lika mycket om man bott här?
Jag tror att jag hade det.
Så länge jag får vara nära naturen så känner jag ett lugn, en inre frid.
Nu ligger Nova bredvid mig och andas lätt.
Jag vet att jag kommer sova gott inatt.
Många tankar snurrar i huvudet nu, både positiva och mindre sådana.
Behöver sortera ut dem tror jag.
Behöver kassera vissa och omfamna andra.
Det finns begränsat med plats och den plats jag har är dyrbar.
Jag har inte tid att slösa på onödiga negativa, oroliga, osäkra tankar.
Men jag antar att det är lättare sagt än gjort.
Tankarna är det som gör oss till dem vi är, det är dom som i princip styr oss och hjälper oss fatta de val i livet som vi gör.
Våra tankar kan vara otroligt kraftfulla, oövervinnliga och ibland fullständigt destruktiva.
Våra tankar gör att vi ser oss själva på ett eller annat sätt.
Vår självbild är en reflektion av våra tankar.
Snedvriden ibland tyvärr!!
Klockan är 00.00 nu ⭐️ och en våg av känslor och minnen sköljer över mig.
Det är med dom som jag nu sluter ögonen och försvinner in i drömmarnas värld.
God natt och sov så gott ✨🌹
.....innan sömnen kommer....
Kvällen nalkas
Tystnaden är överväldigande när jag är klar med allt här hemma.
Jag funderar på om jag ska sätta igång nåt på Netflix eller Viafree, men kommer fram till att det är ganska skönt att bara sitta i tystnaden.
Det händer inte så ofta.
Alltid musik eller någon som pratar.
Alltid rörelse och fokus.
Aldrig att bara få vara.
Men det är jag nu.
Jag sitter med mitt te och mitt fantastiskt goda knäckebröd.
Njuter av varenda liten sekund.
Idag hade Nova innebandy träning och alla va med och tittade.
Hon kämpade på och vi hejade på.
Imorgon är det praktik igen så det blir sängen strax. Jag behöver ta igen några timmar eftersom jag jobbade igår natt och natten innan dess.
Efter praktiken blir det nog gymmet för min del. Jag har en saftig träningsvärk och förkylningen ligger fortfarande och lurar...men jag vill ändå hålla träningen igång så jag inte tappar stinget liksom.
Så natti natti ⭐️✨🌸
