Ännu en dag

Solen va vacker denna morgonen.
Barnen gick till skolan och jag gick i samma stund ut på min morgonpromenad.
Idag ville jag egentligen ligga under täcket i soffan, men motivationen att jag ska ta hand om min kropp, göra den stark, älska mig själv....gjorde att jag ändå tog på mig mina träningstights och knöt mina skor.

Musiken pumpade i lina öron medan jag ökade takten.
Jag va öm i låten efter gårdagens träning.
Varje inandning gjorde mig medveten om den nya övningens resultat. 
Magmusklerna drog ihop sig och spände sig med varje andetag.
Det är en skön känsla att känna ömheten dagen efter, man för på nåt sätt bekräftat att man har varit duktig. 
Det ger mig sen en vidare motivation att tänka på dagens intag av mat.

Men när är man egentligen nöjd? 
Blir man det nån gång? 

När blir man klar? 

Jag kan titta på en vältränad tjej eller kille och avundas. Jag vill oxå ha den kroppen, men sen när jag tänker efter.
Vill jag verkligen det? 
Kan jag inte vara nöjd med den jag har? 

Alla har något som dom vill förbättra.
Något som dom antingen vill minska ner på eller öka.
Träning.
Mat.
Det är en oändlig strävan efter....vad? 

Jag försöker fokusera på min hälsa.
Jag tränar för att jag ska må bra.
Men jag mår även bra om jag äter en god glass eller lite gott gott till fredagsmyset.
Den enda åsikten som har någon betydelse än inte den från dig eller han eller hon.
Den är från den som stirrar tillbaka på dig i spegeln.
Det är du som ska vara nöjd.

Så va det då!!!!

Alla blir gamla och skrynkliga med tiden, men den inre styrkan består ❤️

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0